Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
52 procent mår bättre samtidigt som psykiska ohälsan ökar hos unga Foto: Mikael Eriksson/Christopher Gimling Shaftoe, SVT.

Så mår svenskarna efter ett år med coronapandemin

Uppdaterad
Publicerad

Berättelserna om hur vi mår efter ett år med corona varierar, i såväl vad människor berättar för SVT som i forskningsrapporter, från rent välmående till psykisk ohälsa.

Efter exakt ett år med coronapandemin har antalet smittade gått från 500 till över 700 000, dödsfallen från ett till över 13 000.

Den senaste veckan har mer än 3 000 personer hört av sig till SVT för att berätta hur de mår. Den absoluta majoriteten uppger att de är mindre nöjda med livet nu än före pandemin. Många vittnar om depressioner, nedstämdhet och ensamhet.

Men det finns en annan sida av pandemin också. Hundratals personer svarar faktiskt att de är mer nöjda med livet nu än var de var före pandemin.

Motstridiga bilder

Forskningen är ännu i sin linda och det finns inga entydiga svar när det gäller hur pandemin har påverkat vår psykiska hälsa. De mindre rapporter och studier som finns ger snarare många, och ibland helt motstridiga, bilder.

I en enkät gjord i december av Mälardalens högskola, svarade drygt hälften, 52 procent, att de var mer nöjda med livet nu än före pandemin.

– Det förvånande mig. Jag tror att det handlar om personer som har möjlighet att arbeta hemifrån och som kanske kan styra sin tid lite mer än före pandemin. Man slipper pendla, får mer tid för familjen och känner en högre kontroll över vardagen, säger Jonas Stier, professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola.

Enligt en studie från Uppsala universitet var nivåerna av mental ohälsa markant högre under våren 2020 än vad de var före pandemin. Det var främst unga vuxna som hade drabbats, inte äldre över 70.

– Vi hade trott att de äldre skulle vara extra utsatta eftersom de hade strängare restriktioner och var mer fysiskt sårbara, säger Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet.

FHM: Äldres oro och ångest har ökat

En rapport från Folkhälsomyndigheten i höstas visar dock att äldres oro och ångest har ökat. Stödlinjer har fått fler samtal från gruppen 70 år och äldre, som tycker att de inte har något att leva för längre.

Sett till alla vuxna svaranden mellan 16 och 84 år var nivåerna av lättare stress och nedstämdhet på ungefär samma nivå som innan pandemin.

– Vi ser inte så jättestor påverkan på den psykiska hälsan i övergripande befolkningsundersökningar. Men de som redan hade en viss psykisk ohälsa innan pandemin riskerar mer ohälsa nu, säger Anna Bessö, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Mälardalens högskola och Novus intervjuade i december drygt 1000 personer i åldern 18-79 år. Undersökningen visar att:

• 52% är mer nöjda med livet nu än innan pandemin

• 30% är mindre nöjda med livet nu.

• 6 av 10 anser att de mår väl.

• Omfattningen av fysisk aktivitet har minskat.

• Sittandet har ökat med 40 minuter per dag.
 

Uppsala universitet har i en studie med över 1 500 personer i åldern 18-88 år visat att:

• Nivåerna av mental ohälsa var markant högre våren 2020 än i en studie som gjordes före pandemin.

• De fann kliniskt signifikanta nivåer av depression (30%), ångest (24%) och sömnproblem (38%)

• Resultaten pekar på att unga vuxna har högre nivåer av mental ohälsa än de äldre.


Högskolan Väst/Hälsohögskolan och Jönköping University gjorde i juni en studie med 1 700 gymnasieungdomar. Den visar att:

• Unga mår psykiskt sämre under pandemin. Mest utsatta är tjejer och ungdomar som har haft distansundervisning.


Folkhälsomyndighetens oktoberrapport om konsekvenserna för personer som är 70 år och äldre visar att:

• Många äldre känner en stor saknad av sociala sammanhang.

• Stödlinjer får fler samtal från personer som tycker att de inte har något att leva för längre.

• Oro och ångest har ökat, inte minst bland de som har en psykiatrisk diagnos.


Folkhälsomyndighetens Hälsorapportsenkät från november, med drygt 3 500 personer mellan 16 och 84 år visar att:

• Lätta besvär av stress (43%) och nedstämdhet (40%) är vanligt förekommande och stämmer i stort överens med mätningen i Hälsorapports majenkät och andra mätningar innan pandemin.

• En mindre andel uppgav svåra besvär av stress (5%), nedstämdhet (4%) och sömn (7%). Samtliga besvär var vanligare bland kvinnor än män. Stress och nedstämdhet var vanligare i yngre åldersgrupper.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronapandemin

Mer i ämnet