På bara några veckor har statsminister Magdalena Anderssons retorik kring ett svenskt Natomedlemskap förändrats kraftigt. Det som tidigare lät som helt förkastligt, låter idag som ett fullt realistiskt alternativ för en socialdemokratisk statsminister.
Vid en pressträff den 8 mars tog statsminister Magdalena Andersson tydligt avstånd från ett svenskt Natomedlemskap och menade att det skulle destabilisera läget i norra Europa, sade statsministern.
Uttalandet rönte internationell uppmärksamhet och kritiserades hårt, inte minst för att statsministern använde liknande argument som Moskva mot ett svenskt Natomedlemskap. Dessutom kunde Anderssons uttalande tolkas som att hon indirekt ifrågasatte Finland inför en eventuell omsvängning i frågan.
Sedan dess har statsministern i flera intervjuer försökt tona ner detta uttalande.
Öppnar för medlemskap
I SVT:s 30 minuter är tonläget ett helt annat. Visst, ett svenskt ja till Nato kan utlösa reaktioner från Ryssland, men i övrigt pekar inte statsministern på en enda nackdel med ett svenskt Natomedlemskap. När hon ombeds att argumentera för att fortsatt stå utanför Nato ger hon heller inga konkreta exempel på detta.
I intervjun slår statsministern fast att ett Natomedlemskap inte kan uteslutas. Hon menar att Sveriges säkerhetspolitiska läge i grunden har förändrats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det kan få konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Alliansfriheten har tjänat Sverige väl, men när kartan ritas om måste man fundera på vad som är bäst för Sverige, säger hon.
När statsministern får frågan om Socialdemokraternas kongressbeslut om ett nej till Nato svarar hon att det fattades i ett annat säkerhetspolitiskt läge, och att regeringen efter en intern förankringsprocess skulle kunna fatta ett annat beslut.
Uttalandena kan alltså tolkas som att Magdalena Andersson öppnar för ett svenskt medlemskap och att Socialdemokraterna i så fall är på väg att svänga i frågan.
Det skulle i så fall vara en mycket stor politisk förändring, som i nästa steg innebär att det finns en bred majoritet i Sveriges riksdag för ett medlemskap.
Har en nyckelroll
Just nu pågår överläggningar mellan regeringen och riksdagspartierna om vilka säkerhetspolitiska slutsatser som bör dras för Sveriges del av händelseutvecklingen i Ukraina. Det är under dessa överläggningar frågan om ett svenskt Natomedlemskap kommer att diskuteras.
De fyra borgerliga partierna (M, KD, L och C) har sedan tidigare sagt att de vill att Sverige går med i Nato medan regeringens besked hittills varit ett nej med stöd av V och MP.
SD har visserligen strukit sitt tidigare tydliga nej till Nato, men har inte uttalat ett klart ja ännu.
Med tanke på det oklara parlamentariska läget i Natofrågan har Socialdemokraterna alltså en nyckelroll för ett kommande beslut. Skulle partiet byta ståndpunkt kommer det att avgöra frågan.
Men statsministerns uttalanden i intervjun i 30 minuter behöver inte betyda att Socialdemokraterna faktiskt är på väg att ändra sig. Det kan också vara ett sätt för partiledningen att modifiera den tidigare så klart negativa hållningen till ett Natomedlemskap och i stället försöka inta mer av en mittenposition i frågan. Syftet med detta kan vara att försöka neutralisera frågan som en potentiell konfliktyta i den kommande valrörelsen. Ett annat syfte kan vara att förbereda sig för en situation där Finland säger ja till Nato, ett beslut som enligt de flesta bedömare skulle tvinga den svenska regeringen att följa efter.