Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hur kan synen på vad som krävs för ett svenskt natomedlemskap skilja sig så mycket mellan partierna – få svaret i videon. Foto: SVT/Jeffrey Groeneweg/TT

Därför råder det oenighet om hur ett Natobeslut ska fattas

Publicerad

Ett svenskt Nato-medlemskap kan bara uppnås med tre fjärdedels majoritet i riksdagen, hävdar Socialdemokraterna. Moderaterna håller inte med. De påstår att även en enkel majoritet – utan stöd från S – skulle räcka för att gå med i försvarsalliansen.

– Båda partierna hänvisar till en utredning från 2016, men S och M tolkar utredningen i sitt eget politiska intresse, menar Jan Teorell, statsvetare på Stockholms universitet.

För att Sverige ska kunna gå med i Nato krävs en majoritet i riksdagen. Men hur stor majoritet är S och M oense om. Samtidigt lutar sig båda partierna mot en utredning från 2016 som undersökt förutsättningar för ett fördjupat försvarssamarbete med Nato, vilket DN var först att rapportera om.

Statsvetaren Jan Teorell är inte förvånad att tolkningarna skiljer sig åt, säger han till SVT. Han menar att utredning går att förstå som att det skulle behövas en kvalificerad majoritet, det vill säga 75 procent av rösterna i riksdagen.

– För Socialdemokraterna är det viktigt att markera att de bör ha vetorätt i frågan om Nato-medlemskap. Då hänvisar de till en utredning som går att tolka som de har gjort, menar han. 

Moderaterna anser dock att S gör för långtgående tolkningar av vad som gäller. Enligt Moderaterna, som också hänvisar till utredningen, finns det ingen praxis för vad som är myndighetsutövning. Därför går det enligt partiet inte att slå fast att ett Nato-beslut kräver tre fjärdedels majoritet i riksdagen.

– M vill hålla på sin linje och vill inte ge S vetorätt. Då tolkar de samma utredning som att det endast krävs en knapp majoritet, säger Jan Teorell.  

Även Gunilla Herolf, associerad seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet menar att utredningen inte ger några exakta svar på hur många röster ett medlemskap kräver i riksdagen. 

Enkel majoritet räcker ”teoretiskt”

Rent teoretiskt skulle det räcka med en enkel majoritet, menar Gunilla Herolf. Enligt henne är det dock bättre med en bred enighet i riksdagen – både för svensk sammanhållningen efteråt, och för att Natomedlemmarna skulle vilja se ett enat Sverige i denna fråga. 

– Skulle Sverige och Finland vilja gå med i Nato, så finns det stöd för det bland medlemmarna, men då är det viktigt att vi ger rätt signaler, säger hon.

– Samtidigt måste varje Nato-medlem också säga ja till ett svenskt medlemskap i sina parlament.

Viktig med förutsättningslös debatt

Det viktigaste för ett beslut om ett svenskt Nato-medlemskap är processen innan, menar Gunilla Herolf. Då är det viktigt att man förutsättningslöst diskuterar frågan och att partierna inte bara röstar enligt sina tidigare åsikter och politiska intressen, säger hon.

 – Slutligen måste man pröva frågan juridiskt. Då kanske man kan landa i hur stor majoritet i riksdagen som faktiskt krävs för ett svenskt Nato-beslut.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer