För att Sverige ska kunna gå med i Nato krävs en majoritet i riksdagen. Men hur stor majoritet är S och M oense om. Samtidigt lutar sig båda partierna mot en utredning från 2016 som undersökt förutsättningar för ett fördjupat försvarssamarbete med Nato, vilket DN var först att rapportera om.
Statsvetaren Jan Teorell är inte förvånad att tolkningarna skiljer sig åt, säger han till SVT. Han menar att utredning går att förstå som att det skulle behövas en kvalificerad majoritet, det vill säga 75 procent av rösterna i riksdagen.
– För Socialdemokraterna är det viktigt att markera att de bör ha vetorätt i frågan om Nato-medlemskap. Då hänvisar de till en utredning som går att tolka som de har gjort, menar han.
Moderaterna anser dock att S gör för långtgående tolkningar av vad som gäller. Enligt Moderaterna, som också hänvisar till utredningen, finns det ingen praxis för vad som är myndighetsutövning. Därför går det enligt partiet inte att slå fast att ett Nato-beslut kräver tre fjärdedels majoritet i riksdagen.
– M vill hålla på sin linje och vill inte ge S vetorätt. Då tolkar de samma utredning som att det endast krävs en knapp majoritet, säger Jan Teorell.
Även Gunilla Herolf, associerad seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet menar att utredningen inte ger några exakta svar på hur många röster ett medlemskap kräver i riksdagen.
Enkel majoritet räcker ”teoretiskt”
Rent teoretiskt skulle det räcka med en enkel majoritet, menar Gunilla Herolf. Enligt henne är det dock bättre med en bred enighet i riksdagen – både för svensk sammanhållningen efteråt, och för att Natomedlemmarna skulle vilja se ett enat Sverige i denna fråga.
– Skulle Sverige och Finland vilja gå med i Nato, så finns det stöd för det bland medlemmarna, men då är det viktigt att vi ger rätt signaler, säger hon.
– Samtidigt måste varje Nato-medlem också säga ja till ett svenskt medlemskap i sina parlament.
Viktig med förutsättningslös debatt
Det viktigaste för ett beslut om ett svenskt Nato-medlemskap är processen innan, menar Gunilla Herolf. Då är det viktigt att man förutsättningslöst diskuterar frågan och att partierna inte bara röstar enligt sina tidigare åsikter och politiska intressen, säger hon.
– Slutligen måste man pröva frågan juridiskt. Då kanske man kan landa i hur stor majoritet i riksdagen som faktiskt krävs för ett svenskt Nato-beslut.