Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Enligt Leif Asp kan viktlösa batterier kanske redan finnas i bilar och flygplan om 20 år. Foto: SVT

Ett steg närmare det ”viktlösa batteriet”

Uppdaterad
Publicerad

Jakten på energibesparingar blir allt intensivare. Nyligen har forskare på Chalmers och KTH lyckats ta fram ett “viktlöst” batteri som är tio gånger bättre än de tidigare. 

Om batteriet kan bli del av den bärande konstruktionen i till exempel en bil så kan man kalla batteriet viktlöst. Och lyckas det så minskar bilens vikt rejält. 

Leif Asp, professor vid Chalmers institution för industri- och materialvetenskap, och hans kolleger har lyckats ta fram ett sånt batterimaterial som han beskriver som “tio gånger bättre än de tidigare existerande”. 

– Vi har ett kolfiberkomposit-material som är både styvt och lätt, säger han. 

Säten och panel har energilagringsförmåga

Förutom att vara starkt och tillräckligt styvt har materialet också god förmåga att lagra elektrisk energi. 

– Nu kan vi kanske säga att vår komposit är hälften så styvt som en aluminiumbalk. På samma sätt måste vi mäta oss med batteriets förmåga. Vår kombination har något sämre egenskaper jämfört med traditionella material men vi gör två saker på en gång och vi minskar systemets massa, säger Leif Asp. 

I dagens elbilar täcker batteriet i princip hela ytan under fötterna vid fram- och baksäte. Var skulle man få in ett batteri i den bärande konstruktionen? 

– Till en början kan man tänka sig 12-voltssystemet. Det är rätt mycket vikt i bilens inre också. Stolarna är klockrena, instrumentpanelen också. Där krävs inte så mycket styvhet och det är ganska bra energilagringsförmåga. 

På markanden om några år

Asp säger som exempel att det skulle krävas 24 av de här battericellerna i dörren för att driva fönsterhissen, vilket ska jämföras med att det skulle krävas 70 000 av dem för att driva hela elbilen. 

– På längre sikt kan batterierna bli del av kaross och chassi. För mig är lätt vikt detsamma som energieffektivitet. Vi åker och köper kanske fem liter mjölk i en bil som väger två ton. Det är ju helt galet, säger Leif Asp. 

Han talar som en sann entusiast. “Fantasin är vår begränsning”, säger han. 

– Vi har gjort annat coolt också. Vi har använt den här ledningsförmågan hos kolfibern och det faktum att den värms upp när man kör höga strömmar. Så vi gjorde en motorhuv och tryckte in en massa ström i den. På extremt kort tid sänktes styvheten med 95 procent. Huven blev som ett brandsegel. Tänk dig att du krockar med nån och din motorhuv blixtsnabbt förvandlas till ett brandsegel istället... 

När finns då detta på riktigt? 

– För en laptop eller en mobil som laddar ur på ett dygn tror jag om kanske två-tre år. För en hel bil eller ett flygplan är det kanske 20 år kvar, säger Leif Asp

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer