– Då blir det ju billigare att anställa någon från Sverige i stället. Varför ta någon från Bulgarien om lönen är densamma? säger Petar Ganev, nationalekonom på fristående tankesmedjan Institutet för marknadsekonomi i Sofia.
– Om förslaget skulle gå igenom så skulle själva idén med att ha utstationerade arbetare försvinna, fortsätter han.
Har minimilön i dag
I dag har arbetare som skickas på uppdrag i andra EU-länder rätt till minimilönen där. I Sverige gäller lägstalönen i kollektivavtalet. Enligt förslaget till nytt direktiv ska i stället lika ”lön och andra ersättningar” gälla. Alltså ska inte bara lönen vara lika för utländsk arbetskraft utan också exempelvis reseersättningar och traktamenten.
Sverige driver på
Svenska regeringen har tillsammans med Nederländerna varit de starkaste pådrivarna bakom kommissionens förslag. Och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är under hösten ute på en turné i Europa för bygga en allians av länder som kommer rösta för. Det krävs minst 16 av unionens 28 länder.
– Jag är optimistisk. Man måste se till att man kommer framåt och då kan man inte sitta stilla på sin rumpa. Då måste man vara runt och argumentera, säger Ylva Johansson (S) när SVT Nyheter träffar henne under ett besök i Bulgarien för att träffa den bulgariske ministern.
Bara 7.000 i Sverige
I Sverige är bara runt 7.000 utländska arbetare stationerade. Trots att det bara rör en liten del av svenska arbetsmarknaden har frågan blivit starkt politiskt laddad. Inte minst efter historien med blockaden av ett lettiskt byggbolag i Vaxholm 2004. LO har drivit på regeringen om lika löner och ersättningar för utstationerade arbetare.
– Det är en symbolfråga. Men ska vi bejaka rörlighet över gränserna måste vi också se till att det inte leder till dumpade löner, säger Johansson (S).
Gav ”gult kort”
I somras visade parlamenten i elva EU-länder så kallat ”gult kort” mot EU-förslaget. Det är en sällsynt markering mot förslag som ländernas parlament kan göra mot förslag som de tycker är nationella angelägenheter. Nästan samtliga 11 länder ligger i Östeuropa och Baltikum. Men trots det starka missnöjet valde kommissionen att gå vidare med förslaget. Under vintern kommer rådet och Europaparlamentet rösta om det.
– Det är ett förslag som hämmar konkurrensen. Jag tror inte att det kommer gå igenom. Östeuropa kommer förmodligen aldrig gå med på sådana regler, säger Petar Ganev.
Skapar bekymmer i Östeuropa
Den bulgariske arbetsmarknadsministern Zornitsa Roussinova säger att Bulgarien stödjer nya direktivet, men har samtidigt invändningar mot formuleringar i texten. Mest bekymrad är hon över ”andra ersättningar” som ska bli lika och om hänsyn till kollektivavtal som Sverige slagits hårt för att få med.
– Vi har några invändningar precis som de andra östeuropeiska länderna som gäller utmaningarna för våra företags konkurrensmässighet, säger Roussinova till SVT Nyheter.
Under hösten kommer ett kompromissförslag att jobbas fram i Europeiska rådet. Enligt tidsplanen ska både rådet och Europaparlamentet rösta om förslaget under vintern.