– Jag kan inte träffa någon. Bara närmaste familj. En person i veckan i en halvtimme. Två personer som jobbar här sitter då framför oss. Jag kan inte berätta nånting, röra andra eller hälsa. Det är jättesvårt för mig, säger Abo Raad, som egentligen heter Riyad Abdulkarim Jassim Jassim, på telefon, samtidigt som samtalet övervakas av Kriminalvården.
Abo Raad får inte under några omständigheter prata om varför han sedan ett halvår sitter i förvar i häktet i Sollentuna utanför Stockholm. Gör han det kommer samtalet att avbrytas, och han kommer att ha ansetts bryta mot tystnadsplikten och därmed få ett straff. Det enda som står klart i dag är att Säkerhetspolisen, Säpo, anser att han är ett hot mot Sveriges säkerhet.
– Det är orättvist. Jag kan inte försvara mig när de säger så. Jag har inte gjort fel. Jag har inget att gömma, säger Abo Raad.
”Ledande gestalt inom salafistjihadistiska mijön”
Som imam i Gävle har han de senaste åren varit central i mediebevakningen kring radikalisering och islamistisk extremism. Han har bland annat i flera granskningar som Gefle Dagblad gjort pekats ut som en förespråkare av salafism, en mycket konservativ och puritansk riktning inom islam som ligger nära terrorgruppen IS ideologi. När SVT Nyheter 2016 intervjuade Abo Raad uppgav han att han inte var salafist, men ville inte heller ta avstånd från rörelsen.
Gefle Dagblad hänvisar även till bland annat en dom från 2005 där två män dömdes för att ha finansierat terrorattacker i norra Irak. Abo Raads namn förekommer i domen eftersom vittnen uppgett att imamen ”lade också ut en bönematta för att besökarna i moskén skulle lägga pengar på mattan vilka enligt imamen skulle gå till dem som sprängt sig i luften och till de föräldralösa barnen.”
– Abo Raad är den ledande gestalten inom den salafistjihadistiska mijön som har en väldigt radikal, tongivande inspiration i de här kretsarna. Runt hans miljö hittar du också personer som rest till Syrien eller som sympatiserar med IS. Han och hans nätverk arbetar med radikalisering, rekrytering och finansiering av extremism, säger terrorforskaren och debattören Magnus Ranstorp.
Hävdar att han inte är ett hot
Imamen Abo Raad i sin tur kallar sitt frihetsberövande för en särbehandling av muslimer.
– Jag tror att det handlar om diskriminering mot muslimer och några fiender som vill stämpla mig så här. Jag har inte varit misstänkt för brott på 23 år. Jag har inte gjort något fel.
Abo Raad säger vidare att han inte är ett hot mot Sverige.
– Absolut inte. För min princip och religion förbjuder att man är farlig mot människor och deras rättigheter, trygghet, landet eller människan.
Kontroversiellt Facebookinlägg
Efter att terrorgruppen IS tagit över den irakiska staden Mosul 2015, rapporterade Gefle Dagblad att Abo Raad i en Facebookuppdatering på Facebook skrivit:
”Bröder och systrar, be till Allah om stöd för deras sunnisyskon i Irak, där de utkämpar ett ödesdigert krig mot svekfullhetens, kufrs och syndfullhetens styrkor (…) Be för era syskon och stötta dem med era pengar, er själva och era tungor”. (Texten är översatt från arabiska, reds. anm.)
Abo Raad tog senare bort inlägget och säger i dag det misstolkades.
– Jag skrev att de behöver hjälp att skydda människorna. Men alla missförstod mig, i artikeln på arabiska finns det inte någonting om gruppen eller något, utan bara om miliser och regeringen.
Se hela inslaget med Gävleimamen Abo Raad i söndagens Agenda.