– Man hör från både finanssektorn och de större bolagen att ”vi har varit naiva”. Vad det handlar om är att man inte har tagit ansvar för att ha system som motverkar korruption, säger Ulrik Åshuvud, ordförande i Transparency International Sweden.
De svenska banker som avslöjats i år med misstänkta penningtvättransaktioner, Swedbank och SEB, är de som expanderade snabbast, blev störst och tjänade mest pengar i Baltikum i början av 2000-talet.
Samtidigt vällde korrupta pengar in i Baltikum från Ryssland, inte minst från det gigantiska skattebedrägeriet som avslöjades av advokaten Sergej Magnitskij, som därefter fängslades och dog.
För naiva
Nu har Uppdrag Granskning avslöjat att både Swedbank och SEB har låtit bolag kopplade till Magnitskij-härvan slussa pengar genom deras dotterbanker i Baltikum. Och inte bara den nye Swedbankchefen, utan även riksbankschefen och finansmarknadsministern har hänvisat till att bankerna och kontrollinstanserna varit för naiva för att sätta stopp för den misstänkta penningtvätten.
– Utomlands låter det väldigt negativt att säga att man varit naiv, men i Sverige betraktas det som en mer okej förklaring, säger Ulrik Åshuvud, ordförande i Transparency International Sweden.
Även Telia, som tvingades till böter 2017 för miljardutbetalningar till diktatorns dotter i Uzbekistan, förklarade affärerna med att företagsledningen inte ”haft kunskap”. Men antikorruptionsexperten Anna Romberg, som jobbade på Telia när man gjorde sina affärer med diktaturstater i öst, och som var med och städade upp efter avslöjandena, menar att de visst fick signaler internt.
– De frågor som ställdes till Telia 2012-2013 i samband med den stora skandalen, hade ställts 2009-2010 till höga personer i ledningen. Man frågade vem den lokala partnern i det här bolaget i Gibraltar var, och då blev svaret ”jag vet inte det, varför ska jag bry mig om det”, berättar Anna Romberg.
Tjänade miljarder
Både bankerna och Telia tjänade i flera år mångmiljardbelopp på sina nya utländska marknader. För Ericsson, som för några veckor sedan fick böta drygt 10 miljarder kronor till amerikanska myndigheter för misstänkta mutor i olika världsdelar, är det förstås också miljardvinster som har hägrat.
Ligger det inte nära till hands att tro att man generellt bara blundat därför att det finns så stora pengar i det?
– Jo, säger Anna Romberg.
Även på Telia?
– Ja. Det var fruktansvärt lönsamt. Men på lång sikt blev det ju inte så lönsamt, säger Anna Romberg.
Företag med anor
Swedbank, SEB, Telia och Ericsson är alla bolag med gamla anor, grundade på 1800-talet.
Och Ericssons vd är visserligen relativt ny på den posten, men har suttit i Ericssons styrelse sedan 2006, och varit vd för Investor som styr världsexportföretagen inom Wallenbergsfären.
– Jag har ett ansvar för det här, säger Börje Ekholm.
Och hur länge har Ericsson gjort internationella affärer?
– Sedan 1876.
Kan man inte förvänta sig då att ni känner till att det här problemet finns och att man kan hamna i att man tycker att man behöver muta?
– Ja det är fullständigt oacceptabelt. Vi har en nolltolerans mot det här, och har haft det under en lång tid. Vi har medarbetare, eller tidigare medarbetare kan man säga nu, som har utnyttjat de brister som har varit i systemet.
SVT har försökt att nå Lars Nyberg som var vd för Telia Sonera under den aktuella perioden, men utan framgång.
