Familjesökningar via dna kan revolutionera brottsutredningar, skriver Lars Olof Lampers. Foto: Lise Åserud/TT

ANALYS: Familjesökningar via dna kan revolutionera brottsutredningar

Publicerad

ANALYS · Möjligheten för polisen att göra utvidgade så kallade familjesökningar med hjälp av dna från en okänd gärningsman ser ut att kunna revolutionera utredandet av grova brott i Sverige.

Lars Olof Lampers

Planeringsredaktör, Veckans brott

Att man inom polisen hade höga förhoppningar framgår av att Kalla fall-gruppen i Polisregion Väst knappt hunnit tillbaka från nyårsfirandet innan de skickade in en begäran om familjesökning i det numera kända Billdalsfallet. En åttaårig flicka utsattes för en grov våldtäkt när hon cyklade hem från skolan en septemberdag 1995. Tiden höll på att rinna ut eftersom preskriptionstiden i ett sånt här fall räknas utifrån offrets 18-årsdag. På våren nästa år skulle det vara för sent.

Den 4 januari i år mottog NFC – Nationellt forensiskt centrum – beställningen och någon tid senare fick man besked om att man hittat en eller till och med flera släktingar i dna-register. Efter lite sållning fanns bara ett fåtal kandidater kvar, man begärde topsning men en av dem, en 58-årig man boende i en liten by i sydvästra Sverige, höll sig undan. Han anhölls i sin frånvaro den 25 februari och greps tre dagar senare. Nu sitter han häktad, på sannolika skäl misstänkt för den grova våldtäkten i Billdal för 24 år sedan.

Resultat även i dubbelmordet i Linköping

Vi som arbetat med Veckans brott sedan många år börjar naturligtvis titta tillbaka på de många inslag vi gjort med denna nya insikt. Vilka andra brott skulle kunna klaras upp med den nya tekniken? Vi förstod att dubbelmordet i Linköping måste ligga mycket högt upp på listan och när vi ringde spaningsledaren Jan Staaf vid chef för utredningsenheten Polisregion Öst så bekräftade han detta direkt.

Inte bara det, dubbelmordet ingår tillsammans med Billsdalsvåldtäkten i vad som beskrivs som ett pilotprojekt i det här sammanhanget. Men det finns förstås många fler brott: Det brutala mordet på syaffärsbiträdet i Göteborg 1995, där polisen sedan länge vet att en kvinna ligger bakom gärningen och där man nyligen gick ut med en fantombild baserad på dna-teknik. Och mordet på hotellreceptionisten en decembernatt i Visby 1996.

Har sannolikt begått flera grova brott

I samtliga fall handlar det om gärningsmän som av någon anledning hittills gått under dna-radarn och där man kan tänka sig att de begått betydligt fler brott. Att exempelvis den häktade 58-åringen i Billsdalsfallet inte skulle ha gjort sig skyldig till något liknande brott under närmare 40 år av vuxenliv, känns mindre troligt.

Vi har några fall där man visserligen tillvaratagit dna, men i så liten mängd att man ännu inte vågar sig på en analys av rädsla för att förstöra det. Mordet på en 16-årig flicka i Husum , också det 1996, är ett sådant exempel. När tekniken väl tillåter, är en familjesökning utifrån den mikroskopiska mängden förstås en självklarhet. Man har länge föreställt sig att arbetet vid kalla fall-grupperna runt om i landet är ganska tröstlöst. Arbetet med Billdalsvåldtäkten och dubbelmordet i Linköping borde innebära en förändring här och att man i många fall fått en andra chans i många ärenden som för länge sedan lagts till handlingarna.

Och slutligen, man kan förstås inte låta bli att tänka tanken på vad som hade kunnat hända om man bara lyckats tillvarata dna från Olof Palmes mördare.

Se mer i programmet Veckans brott Redaktionen på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.