Barnfattigdomen i Sverige minskar – men ojämlikheten växer. För barn med utländsk bakgrund är fattigdomen högre än för barn med båda föräldrarna från Sverige. Foto: Ola Torkelsson/TT

Färre barn lever i fattigdom – men klyftorna ökar

Uppdaterad
Publicerad

Barnfattigdomen i Sverige minskar – men ojämlikheten växer. För barn med utländsk bakgrund är fattigdomen högre än för barn med båda föräldrarna från Sverige.

Färre barn lever i fattigdom visar en ny rapport från Rädda Barnen, baserad på siffror från Statistiska centralbyrån. Under 2016 var det 186 000 barn som levde i ekonomisk utsatthet vilket är 8 000 barn färre än året innan. Definitionen av barnfattigdom grundar organisationen på ett mått av hushållens disponibla inkomst och vilka som får försörjningsstöd.

De allra flesta barnfamiljer har fått det avsevärt mycket bättre. Men utvecklingen går betydligt långsammare för de som ligger på lägst inkomstnivåer, säger Rädda Barnens Sverigechef Ola Mattsson, till TT.

Sju gånger högre för barn med utländsk bakgrund

Mellan 2011 och 2016 minskade barnfattigdomen från 25,2 till 21,4 procent för ensamstående föräldrar. Under samma period minskade fattigdomen från 25,6 till 21,6 procent för barn med utländsk bakgrund. Och för barn där föräldrarna bor tillsammans har den gått ned från 6,5 till 5,6 procent.

Samtidigt visar Rädda Barnens rapport att klyftorna ökar. För barn med utländsk bakgrund är fattigdomen sju gånger högre än för barn med båda föräldrarna från Sverige.

Drygt 42 procent av alla barn med både utländsk bakgrund och med ensamstående föräldrar lever i ekonomisk fattigdom. För barn till föräldrar med svensk bakgrund och som bor ihop är siffran 1,4 procent.

Socialt utsatta områden

Rapporten visar även att barnfattigdomen minskar kraftigt i socialt utsatta områden. I Rinkeby-Kista har barnfattigdomen gått ned med 11,8 procentenheter, och i Spånga-Tensta med 10,5 procentenheter sedan 2011. Ola Mattsson ger en stor eloge till socialsekreterare som arbetar med barn och familjer i utsatta områden i landet.

– Socialsekreterare måste få chansen att ägna sig åt socialt arbete och mindre åt administration, säger han till TT.

Minst och störst ökning av barnfattigdom

Kommuner där barnfattigdomen minskat mest, procentenheter:

1. Åsele -6,7

2. Nynäshamn -6,1

3. Burlöv -5,7

4. Södertälje -5,2

5. Landskrona -4,9

Kommuner där barnfattigdomen ökat mest, procentenheter:

1. Alvesta +6,7

2. Filipstad +6,4

3. Munkfors +6,4

4. Lessebo +5,9

5. Skinnskatteberg +5,6

Källa: Rädda Barnen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.