Sedan ett par år granskar Skolinspektionen hela skolkoncerner samlat.  För John Bauerskolorna blev resultatet av inspektionerna nedslående. Och enligt ägaren Axcels egen sammanställning som SVT läst, är skolinspektionen mycket mer kritisk mot John Bauerskolorna än mot andra skolor i genomsnitt.

Skolinspektionen hittade allvarliga brister i de flesta granskade skolor:

• Låga kunskapsresultat.
• Elever i behov av särskilt stöd fick för lite hjälp.
• Man nöjde sig med godkänt-nivå och släppte eleverna där, istället för att ägna resurser åt att lyfta alla så långt det går. Här slog myndigheten också ned på några av John Bauers grundelement – undervisning i långa tretimmars lektionspass, och mycket eget arbete.

Men allvarligast var enligt Skolinspektionen brister i det systematiska kvalitetsarbetet och det pedagogiska ledarskapet.

– I klartext betyder det att man inte vet vad man håller på med. Då har man inga verktyg att rätta till brister och på sikt är det mycket allvarligt, säger Peter Ekborg, biträdande generaldirektör till SVT.

Sämre än många andra skolor

Och Axcel har själva, i en egen rapport om investeringen i John Bauerskolorna jämfört skolinspektionens rapporter, och funnit att John Bauer fått mycket mer kritik än en genomsnittlig skola.

Kommunala gymnasier får i genomsnitt anmärkningar på 4,5 områden av 11 bedömda enligt Axcel. Ungefär samma gäller för friskolegymnasier i genomsnitt. John Bauerskolorna ligger mycket sämre till, med anmärkningar på 7,5 av tolv bedömda områden.

Mest kritik får John Bauer när det gäller personalens kompetens, skolans krav på eleverna, materiella resurser och att alla elever inte erbjuds utbildning och resurser i enlighet med författningarna.

Kritik även mot tidigare ägaren

Grundaren Rune Tedfors skyller mycket av problemen på riskkapitalisterna Axcel som tog över skolan 2008. Men SVT:s granskning visar att det funnit problem och kritik sedan långt tillbaka.

Skolinspektionen skrev att det var ”extra allvarligt” att mycket av kritiken från 2012 hade påtalats redan 2008.

Skolverket som skötte tillsynen fram till 2008, hade slagit ner på mycket låga skolresultat i en rad skolor

• I Östersund noterade skolverket 2005 mycket hög andel IG, icke godkänt, i svenska och Matematik.
• I Skellefteå att över hälften hade IG på nationella prov i matematik.
• I Karlstad fick 70 procent IG i matte 2007.

Försämrade resultat genom åren

I den allra första John Bauerskolan i Rune Tedfors hemstad Jönköping hade andelen elever som klarade godkänt i alla ämnen sjunkit från drygt 80 procent till 52 procent mellan 2004 och 2006.

– Då hade vi att jobba med, för det var oacceptabelt, säger Rune Tedfors. Men jag tror också vi fått kvitto på att vi åtgärdat problemen, säger han.

Och där har han på sitt sätt rätt.

Myndigheterna har många gånger litat på skriftliga handlingsplaner eller löften om bot och bättring, från enskilda skolor eller rektorer. Sen när man återkommer i ny inspektion efter 4- 5 år, så har man hittat samma brister igen.

–Systemet bygger på att huvudmannen vill och kan bättra sig, säger Peter Ekborg.

Har då myndigheten varit tillräckligt bra på att styra upp John Bauerskolorna?

–Nej det har vi säkert inte. Vi skulle följt upp det skarpare.

Riskkapitalism påverkade satsningar

Lärare vi träffar på flera skolor menar att det blev svårare att få loss pengar och satsningar när riskkapitalisterna tog över. Men när det gäller undervisningskvalitén vill de inte säga att det egentligen blev sämre.

– Jag har jobbat här sen 2004, säger Lars Ståhlberg, ekonomilärare i Norrköping.

– Jag tycker det blev tuffare med de nya ägarna, men jag tror inte man kan säga att skolan var bättre när det gäller kunskaper på Rune Tedfors tid.

Riskkapitalisterna, Axcel, ger ungefär samma bild. I dag är man mycket självkritiska till hur man skött John Bauerkoncernen, både ekonomiskt och när det gäller skolresultat. Sverigechefen på Axcel, Vilhelm Sundström, menar dock att problemen i undervisningen fanns redan under tidigare ägare.

– Det är ett misslyckande att vi inte fått bort de brister Skolinspektionen anmärkte på, säger Vilhelm Sundström.

– Vi tog dem på yttersta allvar och gjorde vårt bästa för att åtgärda bristerna.

Men han tycker inte att skolan blev sämre efter att Axcel tog över.

– Det tror jag inte.

Ett område där John Bauerskolorna hävdar sig bättre är dels att många elever faktiskt fullföljer gymnasiet. Få hoppar av. Och att både lärare och elever ofta verkar trivas på skolan.

–Jag har trivts bra med JB, säger Sanna Kallok, som står med några kompisar utanför skolan i Norrköping första skoldagen.

Men både hon och kamraterna svarar ja på frågan om skolan är slapp.

”Skolan växte – istället för att förbättras”

John Bauerkoncernens sista VD, Anders Hultin, säger till SVT att ett av grundproblemen i John Bauer var att man växte för snabbt, istället för att förbättra kvaliten på de skolor man hade.

– Ingen verksamhet mår bra av att växa innan man har koll på det man gör, säger han.

Samtidigt är det just snabb tillväxt som är själva idén när riskkapitalbolagen köper skolor.

De tar inte ut förtjänsten som aktieutdelning utan satsar på att expandera så att företaget betingar ett högre pris när de säljer det vidare.

Samma år som Skolinspektionen kom med sin nedgörande koncernrapport om John Bauer så godkände myndigheten att koncernen skulle få expandera med flera nya skolor. Däribland grundskolor, något man tidigare inte sysslat med alls.

–Ja, det är riktigt, säger Peter Ekborg, vi generaliserar inte grovt i en koncern utan vi tittar på de faktiska skolor som vi har kritiserat. Det krävs väldigt goda grunder och god argumentation om vi skall säga nej, och i dessa fall har vi inte bedömt att det var så.