Det handlar om en växande grupp människor som varit i skuld under lång tid och som har litet eller inget hopp om att någonsin bli skuldfria. Enligt statistik från Kronofogden är det nu över 100.000 människor som har det så.

– Det vanligaste skälet är att det skett något oförutsett i livet: arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa, berättar Anders Rabenius på Kronofogden.

Bland de som är evighetsgäldenärer har en hel del skulder som härstammar från krisen på 90-talet. Räntorna gör att skulderna kan fortsätta stiga, även om man betalar av på dem.

Skulder aldrig för gamla

I Sverige finns ingen preskriptionstid på skulder, ingen gräns för när skulder blir för gamla att betalas. Det betyder att så länge fordringsägaren var tredje år påminner om skulden så finns den kvar. Den enda bortre gränsen för skulderna är döden.

Skulder till staten är undantaget. Skatteskulder till exempel preskriberas efter fem år.

Den som är satt under utmätning hos Kronofogden får inte äga någonting av värde. Man får behålla det allra nödvändigaste – kläder, glasögon, enklare möbler. Om man har lön får man behålla det som går åt för att klara vardagen, så kallat förbehållsbelopp, resten går till att betala skulden.

Förknippat med skam

– De vi möter är ofta skamsna, säger Anders Rabenius. Det finns ett stort tabu kring ekonomiska problem. Det är lättare att tala  om sina sjukdomar än om att man har dålig ekonomi, säger han.

Överskuldsättning beräknas kosta samhället 30-50 miljarder kronor om året, enligt Kronofogden. Det är notan för den ohälsa som drabbar de skuldsatta. De är mer stressade, arbetar mindre och är mer sjuka än folk i allmänhet. Det är också fler i denna grupp som tar livet av sig. Allt detta påverkar också familjen runt omkring.

Skuldsanering hjälper en del men inte alla. Många orkar inte ge sig in i den processen och en tredjedel av de som söker skuldsanering får det inte beviljat.