Förra året var det 17 200 personer som fick så kallad närståendepenning, enligt Försäkringskassans nya statistik. Det är en ökning med 12 procent från 2016. Antalet mottagare har dessutom ökat markant under de senaste decennierna. Sedan 1996 är ökningen över 160 procent.

Ofta används försäkringen bara under en kort period. Ungefär 70 procent av dem som använder sig av försäkringen är kvinnor.

– Man kan tänka sig att en del av de här kvinnorna har haft en dubbel arbetsbörda innan de använt sig av försäkringen. Det är en riskfaktor för sjukfrånvaro visar tidigare studier. Det här behöver forskare titta närmare på, säger Fanny Jatko, analytiker på Försäkringskassan.

Främst kvinnor

Den typiska mottagaren är en kvinna som fyllt 45 år och som vårdar en förälder. I högst 100 dagar kan man få närståendepenning och man ersätts med 80 procent av lönen. Ofta är det bara en person som använder sig av den.

– Det flesta som använder försäkringen är ensamma om det. Det är sällan man delar med en annan person. Man verkar inte använda den flexibilitet som finns i försäkringen, säger hon.

Försäkringen är underutnyttjad av män och kanske framför allt av män som har svårt sjuka föräldrar.

– Det är typiskt att det finns många förmåner inom socialförsäkringen som till större del utnyttjas av kvinnor. Vi ser det med kvinnor som tar hand om barn och här ser vi att kvinnor tar hand om sina svårt sjuka föräldrar. Det är samma mönster, säger Fanny Jatko.

Äldre befolkning

Vad som ligger bakom den stora ökningen sedan 90-talet kan Försäkringskassan inte riktigt svara på, men pekar på att människor i landet blir allt äldre.

– Vårt vårdbehov i och med det har ökat. Men det kan också handla om att närståendepenningen har blivit mer känd. Vi skulle behöva analysera det här mer, säger hon.