Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Maria Persdotter har studerat politikens utveckling vad gäller EU-migranter i Sverige Foto: SVT

Förändrad politik gentemot EU-migranter

Politiken som förs mot fattiga EU-migranter har förändrats och blivit alltmer inriktad på att följa lagar och regler, menar forskaren Maria Persdotter. – Konsekvensen blir att människor faller utanför systemet, säger hon.

SVT möter Maria Persdotter vid Stadshuset i Malmö, morgonen efter att migrantlägret i Sorgenfri revs. Utanför stadshuset sover fortfarande några av de 40-tal EU-migranter som samlats i protest mot att lägret tömdes. Maria Persdotter är forskare i urbana studier, och styrelseledamot för Vänsterpartiet i Malmö. Hon menar att EU-migranterna som övernattat framför Stadshuset tydligt visar på effekterna av Malmö kommuns politik.

– Hundratals har vräkts från lägret där många har bott i över ett år. Malmö stads agerande är oerhört kortsiktigt i den här frågan, tycker jag. Malmö stad borde undersöka mer långsiktiga alternativ, till exempel att upprätta en kommunal boplats, säger Maria Persdotter.

”Politiken går ut på att svensk lag följs”

I sin forskning har hon studerat hur svenska politiker under det senaste året agerat i frågor som rör fattiga EU-migranter.

– Jag noterar att det skett en utveckling i den politik som förs gentemot fattiga romer i Sverige. För ett år sedan var politiker och tjänstemän ganska rådvilla och visste inte hur man skulle göra. Sedan dess har en mer enhetlig politik tagit form, både på lokal och nationell nivå. Och den politiken går ut på att man ska se till att svensk lag har följts, säger hon.

Inrikesminister Anders Ygeman fick i gårdagens Aktuellt frågan om regeringen tagit intryck av Sverigedemokraternas hållning i frågan – något han var snabb med att avfärda. Han kritiserades också för att regeringen gjort för lite för romers situation i Sverige.

– Vi erbjuder de som bor inom en kommun, som befinner sig i nöd, ett tillfälligt boende. Sedan jobbar vi aktivt för romsk social inkludering. Regeringen har satsat 50 miljoner kronor på att skapa jobb och utbildningstillfällen i deras hemländer, Rumänien och Bulgarien, svarade han, men poängterade också att svensk lag gäller alla i Sverige och att den som bosätter sig på annans mark kommer att bli avhyst, svarade Ygeman.

Historiska jämförelser

Maria Persdotter ifrågasätter hur politiken numera ser ut.

– Konsekvenserna blir ofta groteska, när man har en så orättvis och ojämlik situation i Europa och Sverige så blir konsekvenserna av att följa lagen till punkt och pricka det här, att människor faller utanför systemet.

Kan man dra några historiska paralleller till det som nu skett i Malmö?

– Många har jämfört avhysningarna igår med de väldigt kontroversiella avhysningarna som skedde i Frankrike 2010 och jag tycker absolut man kan göra det. Retoriken och motivationen var delvis annorlunda, men effekterna blir märkbart lika, säger hon.

”Påminner om förra sekelskiftet”

Maria Persdotter anser också att det går att göra en jämförelse med hur svenska myndigheter historiskt behandlat romer i Sverige.

– På sätt och vis påminner situationen idag om hur det var i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då man körde iväg dem som då kallades ”tattare” från en kommun till en annan, menar hon.

Har attityderna mot romer förändrats över tid?

– Ja det tycker jag. Rasismen tar sig många uttryck, men argumenten är sällan nya. Om man gör en historisk jämförelse kan man se att vissa argument återkommer. Ett sådant argument är att romer i egenskap av att de är så annorlunda eller provocerande skulle vara ansvariga för det våld som riktas mot dem.  Men det är ju som att säga att den som blir utsatt för våldtäkt själv är ansvarig för det som drabbar en, säger Maria Persdotter.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Migrantlägret i Malmö

Mer i ämnet