Ungefär 10 procent av alla nyfödda barn i Sverige vårdas på neonatalavdelning. Omkring en tredjedel av dem är för tidigt födda medan resten vårdas inom barnintensiven av andra anledningar, som andningssvårigheter och infektioner.
Det händer att dessa barn, likt andra patienter inom sjukvården, behöver byta avdelning eller sjukhus för att få den bästa tänkbara vården. Förra året transporterades sammanlagt 1 484 nyfödda barn mellan landets 37 sjukhus som bedriver neonatalvård.
Men av dessa transporter var det 251 bebisar som flyttades enbart på grund av brist på vårdplatser. Det visar statistik som Neonatalvårdsregistret (SNQ) har tagit fram åt SVT.
– Oftast är det den sköraste gruppen inom neonatalvården som transporteras, det vill säga de för tidigt födda barnen, säger Mikael Norman, registerhållare SNQ samt professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
Flyttas trots tomma sängar
Bristen på neonatalvårdplatser återfinns i hela landet men belastningen varierar mellan sjukhusen. Störst är problemen på universitetssjukhusen och framför allt i storstäderna, Göteborg och Stockholm.
Lars Navér är överläkare och verksamhetschef neonatologi på Karolinska universitetssjukhuset. När SVT besöker honom i Solna står runt hälften av intensivvårdsplatserna tomma. Både han och andra läkare och verksamhetsansvariga i landet som vi har varit i kontakt med betonar också att det i grund och botten handlar om brist på personal, framför allt sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.
– Resursmässigt, när det gäller lokaler, utrustning, kuvöser, allt sånt, så har vi allt vi behöver för att kunna vårda fler patienter än vad vi gör nu, säger Navér, som menar att det inte är bra sjukvård att de inte kan ta hand om barnen där de fötts.
Familjen Tagel är en av dem som påverkats av bristen på neonatalvårdsplatser. De tvingades flytta med kort varsel två gånger, först när sonen Alexander skulle födas – och sedan en gång till.
– Vi var väldigt maktlösa i det, säger Martin Tagel.
Det är ovanligt med allvarliga vårdkomplikationer och olyckor men alla transporter innebär ett riskmoment, till exempel kan barnets syresättning försämras.
– Det händer att barnen inte mår bra efter transporten, i dagar upp till någon vecka, säger Mikael Norman.
Plötsligt genomförda transporter brukar också innebära en stor påfrestning och stress för föräldrarna. Och även om antalet platsbristtransporter kan tyckas få på det stora hela menar Lars Navér att det är ett stort problem för de som drabbas.
– Nästan alla familjer som har ett nyfött barn som behöver sjukhusvård är i någon form av kris. Att i det läget, ofta med kort varsel, behöva byta sjukhus är något som många reagerar väldigt starkt på.
I Aktuellt klockan 21 i kväll kan du se ett längre reportage om platsbristen inom neonatalvården.
Har du ett tips? Tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.