Forskare: ”Risker under en ansökningsperiod – behövs garantier om Nato-hjälp”

Uppdaterad
Publicerad

Om Sverige skulle ansöka om ett medlemskap i Nato kan ansökningsperioden innebära särskilda risker. Processen tar sannolikt flera månader och under den tiden behövs tydliga garantier om Natohjälp vid ett eventuellt angrepp, menar experter som SVT pratat med.

Dagen efter Rysslands invasion av Ukraina kom budskapet från Moskva – om Sverige och Finland ansluter sig till Nato kan Ryssland behöva ta till svarsåtgärder.

Albin Aronsson är säkerhetpolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Att Ryssland skulle göra ett väpnat angrepp mot Sverige om vi ansöker till Nato ser han som osannolikt. Däremot tror han att de kommer visa sitt missnöje.

Sverige och Nato

– Det handlar troligen om utplaceringar av robotar runt omkring Östersjön. De kanske även kommer flyga i Östersjön i större utsträckning. Möjligen kan man tänka sig något cyberangrepp mot Sverige eller till och med att de kränker svenskt luftrum, säger han.

Tar flera månader

Ansökningsperioden till Nato tar sannolikt flera månader. Först ska en form av blankett skickas in. Därefter ska 30 medlemsländer diskutera och ta ställning till om Sverige får gå med eller inte.

Samtidigt har bland annat Danmark och Storbritannien sagt att man kommer hjälpa Sverige vid ett eventuellt angrepp. Men det övertygar inte forskaren Albin Aronsson.

– Den brittiska försvarsministern Ben Wallace kan stå i tv och säga ”vi kommer hjälpa Sverige”. Men om det inte står på papper så gäller ju inte det. Vi lever i rättsstater allihopa. Det behövs en försvarsklausul för att det faktiskt ska vara bindande. Det är då kapitel fem i Nato kommer in i bilden.

”Det här är jätteläskigt”

Albin Aronsson tror alltså inte att Ryssland kommer angripa Sverige om vi väljer att skicka in en Natoansökan. Men han menar att det krävs försvarsgarantier under ansökningsperioden. Exempelvis placering av konventionella styrkor i Östersjön för att förmedla budskapet att Sverige får hjälp vid ett eventuellt angrepp. Ett annat exempel kan vara löften från stormakterna i Nato, USA, Storbritannien och Frankrike, om att få ingå i ett så kallat kärnvapenparaply. 

– Det handlar alltså inte om kärnvapen på svenskt territorium utan att de här makterna skulle garantera att de skulle kunna försvara med kärnvapen om någon angrep Sverige.

– Det här är jätteläskigt. Kärnvapen är väldigt skräckinjagande. Men på en övergripande nivå menar många att kärnvapen fungerar stabiliserande genom att det avskräcker.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige och Nato

Mer i ämnet