Forskaren om BNP: ”En ökning kan påverka miljön negativt”

Uppdaterad
Publicerad

Den inflytelserika internationella sammanslutningen och forskarnätverket Club of Rome utreder just nu möjligheten att hitta nya definitioner av BNP för att minska västvärldens klimatpåverkan.

– Vi mäter fel saker. Vi stjäl av framtiden och så kallar vi det BNP-tillväxt. Det vi måste mäta är kvalitativa saker. Inte kvantitet, säger författaren och miljödebattören Anders Wijkman, som var Romklubbens ordförande fram till 2018.

Anders Wijkman har tidigare bland annat varit riksdagsledamot för Moderaterna och EU-parlamentariker för Kristdemokraterna.

Klimatkrisen

Instrument för långsiktiga konsekvenser

Efter att ha läst den senaste rapporten från FN:s klimatpanel tycker han det är än mer viktigt att fokusera på hur vi mäter tillväxt.

– Det är en alldeles för kortsiktig ekonomi. Vi har väldigt få instrument i ekonomin som försöker ta hänsyn till långsiktiga konsekvenser. Vi håller på och förstör det naturliga systemet, inklusive atmosfären, säger han.

Enligt Wijkman har de mål om ökad tillväxt och bruttonationalprodukt som varit helt centrala för västvärldens utveckling de senaste hundra åren blivit problematiska.

– Den här ekonomiska modellen funkade ganska bra när vi var ganska få människor och ekonomin var liten. Men den funkar inte idag, säger han.

Utdaterade mål kan påverka miljön

Mikael Malmaeus är forskare vid delvis näringslivsfinansierade Svenska Miljöinstitutet. Han har forskat kring BNP och klimat.

– Vi bör inte ha ett mål om att BNP ska öka. Så som sambanden ser ut så ökar utsläppen med BNP. Vi ska inte heller ha mål om att minska BNP. Jag tror vi ska sätta upp mål för vår miljöpåverkan och så får ekonomin anpassa sig och det troliga resultatet om vi vill begränsa vår miljöpåverkan är att vi får en lägre BNP än vad vi har.

Behövs inte tillväxt för att behålla jobben och välfärden?

– En del har föreställningen att ekonomin kraschar utan tillväxt. Men det finns inte särskilt mycket belägg för det. Det finns länder som Japan som nästan inte haft tillväxt under många år. Det handlar mer om vilken konsumtionsnivå vi vill upprätthålla som är det stora problemet, säger Mikael Malmaeus.

Thomas Sterner är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet. I en tidigare intervju med SVT ansåg han att tillväxten är nödvändig, bland annat för globalt lyfta människor ur fattigdom. Samtidigt anser han att man kan styra tillväxten i en mer hållbar utveckling.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet