Forskarnas kritik: ”Utreder inte det som hänt”

Uppdaterad
Publicerad

Nästan alla, 93 procent, av utredningar mot anmälda poliser läggs ned eller avskrivs. Nu riktar flera forskare kritik mot att utredningarna håller för låg kvalitet. 

– Internutredningarna har havererat, säger Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap. 

70 procent av alla anmälningar mot poliser som gäller brott med fängelse i straffskalan direktavskrivs utan förundersökning. Det visar en rapport från särskilda åklagarkammaren.

Ytterligare 23 procent läggs ned.

Har rätt att använda våld

Vad ligger bakom nedläggningsbesluten? Enligt ansvariga myndigheter är svaret enkelt: det som anmäls är inte brottsligt. 

– Polisen har rätt att bruka våld vilket många inte förstår. För att det ska vara straffbart krävs ett rejält övertramp, säger Anders Jakobsson, överåklagare på särskilda åklagarkammaren.

”Avskrivning är syftet”

Enligt flera experter som SVT pratat med grundas dock många av besluten på ett begränsat underlag.

– Detta gäller i princip alla anmälningar som kommer in till polisen. Man gör en snabbkoll och inte sällan är det en avskrivning som är det primära syftet, säger Rolf Granér, polisforskare som studerat brottsmisstänkta poliser under 2000-talet.

”Har havererat”

Utredningar mot poliser skiljer sig från många vanliga utredningar. Det är nämligen alltid en åklagare som tar beslut om en förundersökning ska inledas.

Enligt Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, skapar det problem: Ribban för vad som utreds blir högre.

– Det är den viktigaste anledningen till att den svenska internutredningsverksamheten havererat. En åklagare är bara intresserad av att driva fall som kan leda till fällande dom. Man utreder inte det som hänt, vilket man gör i resten av polisverksamheten.

”Vänder på varenda sten”

Han efterfrågar händelseorienterade utredningar – snarare än utredningar som fokuserar på fällande domar.  

– Det är det enda sättet som svensk polis kan bli en lärande organisation. Men för det krävs att hela systemet förändras.

Överåklagare Anders Jakobsson tycker att kritiken saknar grund.

– Det låter som att vi anklagas för att skydda poliser. Om vi gjorde det skulle vi själva begå ett brott. Jag skulle vilja påstå att de som anmäls till oss behandlas tuffare än vanliga Svensson. Vi vänder på varenda sten.

Polisers rätt att använda våld

Polisen har enligt polislagen rätt att ”i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd.”

Om en polis attackeras har denne dessutom rätt att använda våld för att skydda sig, så kallat nödvärn. 

Lagen säger att våldet måste stå i proportion till omständigheterna. 

Vad som är proportionerligt våld kan vara svårt att avgöra. I rättsfall tas ofta hänsyn till om polisen tvingats ta mycket snabba beslut. Då är utrymmet för felsteg större.

Källa: Åklagarmyndigheten, polislagen

Anmälningar mot poliser ökar

Under förra året gjordes 8 123 anmälningar om brott med fängelse i straffskalan mot svenska poliser. Det visar Särskilda åklagarkammarens årsrapport för 2020. Det är en ökning jämfört med 2019 – då drygt 6 800 anmälningar registrerades. 

De allra flesta fallen, över 7 000, rör brott som ska ha begåtts i tjänsten. Men här finns också anmälningar mot poliser som misstänks för brott på sin fritid, såsom våldsbrott eller sexuella trakasserier.  

När det gäller misstankar om våld i tjänsten har anmälningarna ökat från 814 till 888. Jämfört med 2018 rör det sig även här om en stor ökning – då anmäldes 643 fall. 

Under 2020 ledde 6,4 procent av alla anmälningar mot poliser till åtal. Hur många poliser som faktiskt dömdes för brott framgår inte av rapporten. 

Källa: Särskilda åklagarkammaren 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.