Här är den videobevisning som använts i tre av fallen där poliser åtalats för våld i tjänsten. Foto: SVT/Polisen

Videobevisning ofta avgörande när poliser fälls

Uppdaterad
Publicerad

Videobevis är ofta avgörande för att en polis ska dömas för våld i tjänsten, visar SVT:s granskning. Samtidigt saknas tydliga regler för hur polisernas egna kroppskameror ska användas.

– Det hamnar ett väldigt stort ansvar på den enskilda polisen, säger forskaren Marie Eneman.

Babak Karimi anmäler polisen efter en våldsam razzia i hans hem. När ärendet ska utredas framgår att ingen av poliserna som deltog bar kroppskamera. Därför finns inga bildbevis, mer än de bilder som polisen tog av Babaks huvudskador i häktet.

Väcktes av maskerad polis i sovrummet: ”Slog mig 15 gånger” 

Videobevisning ofta avgörande

Samtidigt visar SVT:s granskning att videobevis ofta krävs för att en polis ska dömas för våld i tjänsten. Vi har tittat närmare på samtliga ärenden gällande polisvåld mellan 2016 och 2020 som lett till åtal.

Under perioden ledde 25 ärenden med totalt 30 poliser till åtal. 12 poliser dömdes och 18 friades. Bland åtalen med fällande dom fanns videobevisning i 70 procent och bland de friande i knappt 40 procent. Majoriteten av bevisningen kommer från övervakningskameror inne i arrestlokaler.

Otydliga regler

De senaste åren har allt fler poliser utrustats med kroppsburna kameror i syfte att säkra bevis och minska trakasserier mot poliser i yttre tjänst. Men reglerna är otydliga och användningen av kamerorna varierar. Det visar bland annat en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

I flera fall är det dessutom möjligt för en enskild polis att radera videomaterial efter ett ingripande.

– Det hamnar ett väldigt stort ansvar på den enskilda polisen att fatta omdömesgilla beslut. När ska man filma och hur kommer materialet att användas i rättskedjan? säger Marie Eneman som forskat om polisens kroppskameror vid Göteborgs universitet.

Poliserna förhördes aldrig: ”Hamnar i gränslandet” 

Inga krav på kroppskameror i insatsstyrkan

Att ingripandet hos Babak Karimi inte filmades kan förklaras av ett undantag i polisens riktlinjer: inom insatsstyrkan finns inga krav på kroppskameror.

– Skulle vi filma våra ingripanden riskerar polisens arbetsmetoder och taktiker att spridas. Det kan skada vårt arbete, säger Fredrik Bister, gruppledare för insatsstyrkan i Malmö.

”Väldigt beklagligt”

Christer Nyberg, tidigare polischef och studierektor vid polishögskolan anser att kroppskameror bör vara obligatoriska, även för insatsstyrkan.

– Alla har att vinna på om polisens våldsanvändning kan granskas och bedömas objektivt i efterhand. Av den anledningen bör kroppskamera användas vid alla typer av polisingripanden där det kan förväntas att polisen behöver använda våld.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.