Statsepidemiologen slår larm om att många fortfarande insjuknar av campylobactsmittad kyckling, trots branschens insatser. Foto: TT

Kycklinglarmet: Insatserna hjälper inte – hundratals fortsätter insjukna i veckan

Uppdaterad
Publicerad

Antalet personer som blir sjuka av campylobacter från färsk kyckling är fortsatt högt, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Kycklingbranschens åtgärder har än så länge inte haft tillräcklig effekt på antalet sjuka.

Sedan juni 2016 har 100 till 300 personer i veckan rapporterats smittade med campylobacter.

Utredningar och analyser på de som insjuknat pekar tydligt ut färsk kyckling som främsta källa till ökningen.

– Det är ovanligt att så här många insjuknar i campylobacter och att det pågår under en så lång tid. Det ser ut nu som att det behövs ytterligare åtgärder från kycklingbranschen, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

LÄS MER: Desirée åt kyckling – låg sjuk i tio dagar

Fel vid slakteri åtgärdat

Branschorganisationen Svensk fågel menar dock att tillräckliga åtgärder redan vidtagits.

– Vi har vidtagit en massa åtgärder och fått ner siffrorna till sju procent campylobacter, vilket är en mycket låg siffra jämfört med snittet i EU. Alla åtgärder inom vårt program har visat på resultat, säger Maria Donis, vd på branschorganisationen Svensk fågel.

Tidigare har ett stort kycklingföretag meddelat att de åtgärdat ett fel i en tvättanläggning vid ett slakteri. Andra åtgärder i branschen har varit att införa längre tomhållningstider i kycklingstallarna mellan att flockar går till slakt och att nya kommer in för uppfödning, för att möjliggöra bättre renhållning.

Högre än normalt

Men kycklingbranschens åtgärder verkar inte ha haft tillräcklig effekt på antalet insjuknande i campylobacter, enligt Folkhälsomyndigheten. Vanligtvis går antalet fall ner under vintern men det skedde inte den här säsongen.

LÄS MER: Livsmedelsverket om kycklinglarmet: ”Konsumenterna måste få välja”

Och även om antalet fall minskat de senaste veckorna är nivåerna fortfarande klart högre än normalt för årstiden.

– Att nivåerna av smittade människor fortfarande är höga kan bero på en eftersläpning, eftersom kyckling med campylobacter fanns på marknaden i mars. När man sanerar gårdarna tar det ett tag innan det ger effekt, säger Maria Donis.

Diarré och kräkningar

Campylobacter är en tarmbakterie som kan finnas på kycklingkött som inte är tillagat. Den kan även finnas i andra köttprodukter men hantering av kyckling vid slakt gör att bakterien, som finns i tarmen, i högre grad följer med och får fäste på det mer porösa kycklingköttet.

De flesta insjuknar akut med diarréer som ibland är blodblandad, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber.

En relativt vanlig komplikation är ledbesvär.

LÄS MER: Branschen: ”Man kan äta färsk kyckling”

Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Bakterien smittar i regel inte mellan människor.

Sommaren är en extra känslig period. Dels beroende på värmen, men även för att konsumenter hanterar kyckling lite annorlunda, exempelvis vid grillning och i sallader.

Hygien viktigt

Den som hanterar rå kyckling måste vara noga med att tvätta händerna ordentligt och att göra redskap och skärbrädor som kommit i kontakt med köttet ordentligt rena innan de används till annan mat.

Kycklingen ska också vara genomstekt.

Det är de råd som brukar ges om hygien och tillagning, men de har än så länge inte haft tillräcklig effekt. Det är ändå det som är det viktigaste, menar Maria Donis.

– God hygien i köket, och att kycklingen ska tillagas upp till minst 70 grader, är väldigt viktigt, i och med att kycklingen inte är steril. Om kycklingen vistats ute är nivåerna av campylobacter automatiskt högre, säger Maria Donis, som även påpekar att man inte går helt säker bara för att kycklingen varit fryst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.