Samhall är med sina mer än 20.000 anställda ett av Sveriges största företag. Men dagens Samhall är annorlunda än tidigare. De traditionella ”skyddade verkstäderna” har blivit allt ovanligare i takt med att industrijobb försvunnit och tjänsteuppdragen ute i samhället – till exempel städning av offentliga miljöer – blivit fler.

Statskontoret slog i en rapport i fjol fast att förändringen inneburit skärpta krav på Samhalls personal, och att regeringens avkastningskrav på bolaget sannolikt kommer att öka kraven ytterligare framöver.

Utvecklingen har kritiserats av bland andra bolagets förre ordförande, näringslivsnestorn Marcus Storch, som betecknat den som ”en tragedi”.

Positiva undersökningar

Samhalls ledning har tillbakavisat kritiken och framhåller bland annat positiva siffror i bolagets medarbetarundersökningar. Men kritiker pekar på risken att personer med funktionsnedsättning inte alltid framför kritiska synpunkter i bolagets enkäter, och ifrågasätter om siffrorna återspeglar verkligheten.

Vid upprepade tillfällen har Samhall fått kritik för behandlingen av sin personal. I fjol berättade SVT om Alexander Hall som fick sänkt lön när han bytte från en anställningsform till en annan inom företaget.

I december avslöjade tidningen Dagens Arbete i en stor granskning att Samhallanställda fått jobba med att plocka isär militära granater. Tidningen har också publicerat flera berättelser från Samhallanställda som berättat om ett hårdare klimat.

I januari uppvaktades näringsminister Mikael Damberg (S) av företrädare från flera LO-fack som ville diskutera utvecklingen på Samhall. Efteråt intygade Damberg att han tog kritiken på stort allvar.

Vet du mer om situationen på Samhall? Hör av dig till SVT:s reporter.