John Bauer-gymnasiet Foto: SVT

Kraftig kritik mot friskolornas kvalitet

Publicerad

Nästan alla hittills granskade friskolor i den pågående koncerngranskningen brister när det gäller särskilt stöd till elever. Många får också kritik för att undervisningen inte håller måttet.

”Bara två lektioner per dag och inga läxor.” Det är budskapet i en reklamfilm för JB Gymnasierna från 2011.

JB Gymnasierna, tidigare John Bauergymnasierna, har ett koncept som bygger på att man har långa sammanhängande arbetspass med mycket självständigt arbete.

Arbetssättet är populärt bland många elever och förhållandevis resurssnålt för skolan. Men frågan är hur mycket man lär sig. Många av JB Gymnasierna får hård kritik i Skolinspektionens pågående granskning av Sveriges skolkoncerner, som nu kommit ungefär halvvägs.

– Vi har sett att de långa arbetspassen med självständigt arbete lett till att elever jobbar upp till en lägsta-nivå och sedan nöjer sig med det, säger Bertil Karlhager på Skolinspektionen.

– Det har varit vanligt att eleverna gör upp till godkänt-nivån och sedan går man över till att syssla med annat än studier.

Försvarar sig mot kritiken

Anders Hultin, VD för JB Education, säger att han är övertygad om att kritiken inte bara gäller JB-Gymnasierna, utan även andra gymnasieskolor.

– Men vi har ett arbeta att göra för att säkerställa, utveckla och förfina den kvalitet som vi står för i våra utbildningar.

JB-Gymnasierna är inte den enda friskolejätten som får kritik. SVTs granskning för två år sedan visade att många av lärlingsgymnasierna tog emot elever utan ordentliga praktikplatser. Det kan Skolinspektionen också konstatera nu.

Brister i särskilt stöd

Och så finns det brister som förekommer i nästan alla skolföretag:

– De brister i särskilt stöd. Elever får inte den uppbackning och det stöd man behöver för att klara sig, det ser vi nästan oavsett vilket skolföretag det handlar om, säger Bertil Karlhager.

De nya lagkraven om att det ska finnas elevhälsovård och bibliotek är det också många som inte lever upp till.

– Ska vi investera  våra surt förvärvade pengar i tryckta böcker eller ska vi öppna digitala miljöer och i stället ordna en tillgång på det sättet? Vad ger störst effekt på läsandet? Den diskussionen tycker inte jag har förts, säger Anders Hultin på JB Education.

Hur mycket betyder det för din argumentation att det kostar pengar att köpa böcker och att det är kostnader ni inte vill ha?
Nej så är det inte, säger Anders Hultin.

Men Anders Hultins uppdrag som nybliven VD för JB Education är bland annat att göra koncernen mer effektiv och större. JB Gymnasiernas ägare, riskkapitalbolaget Axcel har som affärsidé att köpa bolag, öka värdet på dem och sälja vidare med vinst.

Anders Hultin är också en av dem som ligger bakom friskolesystemet i Sverige, som politiskt sakkunnig  åt den moderate utbildningsministern Per Unckel i början av 90-talet.

Hade du kunnat föreställa dig då att du skulle sitta på en skola med uppdrag att tjäna pengar åt ett riskkapitalbolag?
Nej det tror jag inte.

Vad tänker du om att det blev så?
Det som har hänt sedan den reformen genomfördes tycker jag på många sätt  överträffar alla förväntningar.

Förtydligande

Visa

Artikelns ingress har korrigerats. En tidigare formulering kunde tolkas som att skolinspektionens kritik gällde alla friskolor överhuvdtaget i Sverige.

Skolinspektionen påbörjade för drygt två år sedan en granskning av samtliga friskolekoncerner i Sverige och har hittills hunnit med 15 av de 25 större koncernerna.  Det är brister i dessa, hittills granskade,  koncerner som skolinspektionen talar om.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer