Huvudman
En vuxen person som har god man eller förvaltare kallas för huvudman.
Förmyndare
I de flesta fall är det barnets föräldrar som är förmyndare och som i den egenskapen förvaltar sitt barns tillgångar till dess barnet fyller 18 år och blir myndigt . Vissa rättshandlingar kräver överförmyndarnämndens samtycke om till exempel barnet ska köpa eller sälja en fastighet, ta emot en gåva som rör fastighet, får ett stort arv eller liknande.
God man
En god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken är en person som ska se till att en vuxen person som på grund av exempelvis sjukdom inte klarar av att bevaka sina rättigheter får det stöd denne behöver. Den gode mannen ska också, om det ingår i uppdraget, förvalta huvudmannens tillgångar och sörja för dennes person. Det vill säga se till att hen får den vård eller de insatser huvudmannen har rätt till och är i behov av. Det är tingsrätten som beslutar om godmanskap. Huvudmannen behåller sin rättsliga handlingsförmåga och den gode mannen måste därför som huvudregel få sin huvudmans samtycke till olika åtgärder som ska vidtas. En god man måste alltid handla på det sätt som bäst gagnar hens huvudman. Den gode mannen har rätt till ett skäligt arvode som beslutas av överförmyndaren. Huvudregeln är att huvudmannen betalar arvodet men om dennes inkomster eller tillgångar understiger vissa beloppsgränser betalar kommunen arvodet. En god man utför sitt uppdrag på sin fritid och uppdraget är frivilligt, alltså ingen anställning.
Förvaltare
En förvaltare har samma uppdrag som en god man men skillnaden är att förvaltaren inte är beroende av huvudmannens samtycke. En person som har en förvaltare förlorar sin rättshandlingsförmåga inom de områden förvaltaren har sitt uppdrag. Precis som vid godmanskap är förvaltaren skyldig att alltid ha sin huvudmans bästa för ögonen. Även förvaltarskap beslutas av tingsrätten och ersatte 1989 omyndigförklaringen för vuxna. Det ställs högre krav på att få ett beslut om förvaltarskap än godmanskap, till exempel bör alltid ett läkarintyg visa behovet av förvaltarskap.
Överförmyndare
I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Två eller flera kommuner kan också ha en gemensam överförmyndarnämnd. Det är kommunfullmäktige som utser överförmyndaren eller ledamöter i nämnden. Uppdraget är alltså ett förtroendeuppdrag – ingen anställning. Överförmyndarens uppdrag går ut på att kontrollera att förmyndare, gode män och förvaltare sköter sin uppdrag på rätt sätt. Det är också överförmyndaren som ska rekrytera de gode männen och förvaltarna och ansvara för att dessa får utbildning. Det är framför allt bestämmelserna i föräldrabalken som styr både överförmyndarens tillsyn och de olika ställföreträdarnas uppdrag. Överförmyndarnas beslut enligt föräldrabalken kan överklagas till tingsrätten. Länsstyrelsen utövar tillsyn över överförmyndarna, men även JO kan granska hur överförmyndarna fullgjort sitt uppdrag.
Om systemet
Uppdraget att vara god man eller förvaltare är frivilligt och överförmyndaren ska kontrollera gode män så de agerar utifrån den enskildas bästa. Att vara god man är ett krävande uppdrag som förväntas utföras på fritiden till en relativt låg ersättning. En ”skälig” ersättning i arvode har dessa rätt till, mellan 8.000 kr och 10.000 kr per år och uppdrag.
Om huvudmannen upplever att den gode mannen/förvaltaren inte sköter sitt uppdrag på bästa sätt har huvudmannen rätt att vända sig till överförmyndaren som då är skyldig att utreda frågan. Om överförmyndaren finner att den gode mannen/förvaltaren inte längre är lämplig ska denne bytas ut och det är överförmyndaren som fattar beslut om byte av god man/förvaltare.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting