Boende i utsatta områden har i stort ungefär samma inställning till repressiva åtgärder, såsom sänkt straffmyndighetsålder, som resten av Sverige, visar den nya undersökningen ”Gängbrottsligheten och hur den kan bekämpas”.

Enligt undersökningen, som gjorts av Indikator opinion på uppdrag av arrangörerna bakom Järvaveckan, finns det däremot skillnader mellan olika boendegrupper inom utsatta områden.

Exempelvis tror 42 procent av de med utländsk bakgrund att dubbla straff för gängkriminella har ”mycket stor effekt” i kampen mot gängen, att jämföra med 29 procent av deras grannar med svensk bakgrund.

”Finns väldigt många fördomar”

Resultaten är uppseendeväckande, tycker Järvaveckans vd och grundare Ahmed Abdirahman, som menar att de som bor i utsatta områden sällan får vara med i diskussioner om åtgärderna.

– Det finns väldigt många fördomar om hur boende i utsatta områden ser på polisen och på aktuella politiska förslag, säger han.

Skillnaden mellan boendegrupperna i utsatta områden kan bero på att de drabbas olika av gängbrottsligheten, menar Abdirahman.

– 80 procent av de som bor i utsatta områden har utländsk bakgrund. Det innebär rent matematiskt att när någonting händer så är åtta av tio som bevittnar det här människor som har utländsk bakgrund, säger han och tillägger:

– Matematiskt sett står man alltså närmare kriminaliteten.

Större pessimism i utsatta områden

Undersökningen visar att boende både i och utanför utsatta områden tror mest på olika typer av förebyggande åtgärder. Samtidigt finns det en större pessimism i utsatta områden, där fler tror att åtgärderna saknar effekt.

Ahmed Abdirahman tror att många känner att Sverige har svikit de här områdena när man inte varit starkt nog för att stå emot gängkriminella, och påpekar att det råder ett stigma kring gruppen.

– Samtidigt känner man också att man dubbelbeskylls, för man upplever att gängkriminaliteten är kopplat till integration och till utländsk bakgrund. Det är det man hör.