Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vilka åtgärder funkar egentligen mot gängbrottslighet? Hör forskaren Amir Rostami presentera tre åtgärder som kan fungera. Foto: SVT

Ny rapport: Så ska gängbrottsligheten förebyggas

Uppdaterad
Publicerad

Fokuserad avskräckning, skolbaserade insatser och psykosociala insatser. Det är tre nycklar till att förebygga gängbrottslighet bland unga, säger en ny rapport.

– De här programmen har väldigt starkt stöd internationellt i att de kan förebygga en brottslighet som unga redan är aktiva i eller att de dras in i gängen, säger Amir Rostami, medförfattare till rapporten.

Rapporten är gjord av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering på uppdrag av regeringen.

Fokuserad avskräckning innebär att man fokuserar samhällets resurser mot en mindre grupp personer som står för en stor del av gängvåldet. Sådana insatser har visat sig vara effektiva föra att minska gängskjutningar och narkotikabrottsligheten, enligt Amir Rostami, professor i kriminologi.

Ett sådant exempel är projektet ”Sluta skjut” i Malmö.

– Man erbjuder dem stöd för att lämna den här typen av beteenden men gör också klart vad som kommer hända om de inte gör det och att man kommer göra allt man kan för att försvåra deras kriminella verksamhet, säger Amir Rostami.

Skolbaserade insatser

Skolbaserade insatser handlar om riktade insatser mot elever i främst mellanstadiet. Det kan handla om så kallad färdighetsträning i till exempel konfliktlösning, vilket kan förebygga att unga börjar bära vapen, skriver man i rapporten.

Den tredje punkten, psykosociala insatser, riktar sig till gängkriminella under frivård. Det kan handla om KBT-terapi, stöd att söka arbete och missbruksbehandling. Enligt rapporten kan sådana insatser nästan halvera fortsatt kriminalitet upp till ett år efter avslutad insats.

Behöver anpassas till Sverige

18 000studier från olika länder har gåtts igenom för att hitta de åtgärder som funkar bäst för att förebygga ungas gängkriminalitet. De har sedan smalnats ned till ett 20-tal studier med högst empiriskt stöd.

De flesta av de studierna man utgått ifrån kommer från USA.

– Det finns alltid anpassningsproblem, men vi tror ändå de här modellerna är att föredra eftersom de har visat sig vara verkningsfulla i andra länder. Det är bättre att vi anpassar de här modellerna än att vi hittar på egna som inte är evidensbaserade, säger Amir Rostami.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.