”Det kan förstås uppfattas som motsägelsefullt – en religiös högtid utan religiösa inslag. Men med dagens lagstiftning så är det den enda lösningen för att kunna förena skolors vilja att samlas i kyrkan med lagstiftningens krav”, skriver de.
De hänvisar till att den svenska skolan enligt skollagen är icke-konfessionell och att rektorerna har det yttersta ansvaret. Skolverket har därför tagit fram en juridisk vägledning för rektorerna, skriver de.
Den nya vägledningen anger inte hur rektorn ska besluta eller göra i varje enskild detalj. Den ska ge rektorn en bra grund att utgå i från, skriver Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo.
Frågan väcker känslor
Frågan om skolavslutningar i kyrkan väcker ofta känslor, vilket är begripligt, menar debattörerna.
”Nationell lagstiftning ställs mot lokala viljor och intressen. Föräldrar som vill att deras barn ska få vara i kyrkan ställs mot föräldrar som inte vill att deras barn ska vara kyrkan. Skolans uppdrag att förmedla kunskap ställs mot kyrkans uppdrag att förmedla den kristna tron.”
Kompromissa – eller avstå
Men, poängterar de, även om en präst inte kan acceptera att skolan dikterar vad han eller hon får säga eller göra i sitt ämbete är det rektorn som har ansvaret för innehållet – även när skolan har en samling i kyrkan.
Om kyrkan till exempel inte vill kompromissa med kyrkans budskap och inte kan komma överens med skolan måste rektorn avstå från att ha samlingen i kyrkan.
En präst kan medverka under skolans verksamhet i kyrkan, men inga religiösa inslag som bön eller välsignelse får förekomma.