Elina Åsbjer, veterinär på Centrum för djurvälfärd, som hör till Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Foto: Per Nilsson/SVT / TT

Halloumiimporten exploderar – kommer från Europas värsting när det gäller antibiotika till djur

Publicerad

Antibiotikaresistens bedöms vara ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. Samtidigt har Sveriges import av halloumi från Cypern ökat explosionsartat de senaste åren. Anledningen är en intresseboom för vegetarisk kost. Men Cypern är värre än alla europeiska länder när det gäller antibiotikaanvändning vid djuruppfödning.

Vi äter allt mer halloumi i Sverige. Nästan varje snabbmatsrestaurang erbjuder numera en halloumiburgare, och osten lanseras som ett fräscht alternativ för den som vill grilla grönt i sommar.

Importen av halloumi har ökat från 21 ton år 2010 till 4 000 ton förra året. All halloumi som säljs i Sverige importeras från Cypern, eftersom namnet är ett registrerat varumärke som bara får produceras i just Cypern.

– Det är självklart problematiskt. Cypern har troligtvis en överanvändning av antibiotika till lantbrukens djur. Problemet är att risken för antibiotikaresistens ökar, säger Elina Åsbjer, veterinär på Centrum för djurvälfärd, som hör till Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.

Halloumin ofarlig att äta

Antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort åt i Europa. Länder i Norden ligger lägst, mycket tack vare stränga djurskyddslagar och en stor medvetenhet kring risker med antibiotikaresistens.

Lägst ligger Norge med 2,9 mg antibiotika per korrigerad djurenhet. Men länder i södra Europa använder mycket antibiotika och allra värst är Cypern. Där fick djuren 453 mg per korrigerad djurenhet, enligt europeiska läkemedelsmyndighetens senaste rapport.

Även om halloumin i sig inte innehåller antibiotika och är ofarlig att äta säger Elina Åsbjer att det finns stora risker med en alltför generös antibiotikaanvändning och att det redan idag är ett stort problem.

– Det är över 30 000 människor som dör inom Europa årligen, till följd av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier, som inte går att behandla. Så det här är ett hot mot folkhälsan, säger hon.

Fler riskerar dö av enkla infektioner

Statistiken över antibiotikaanvändningen till djur är inte uppdelad på djurslag, så ingen vet hur mycket som ges till de kor, får och getter som används i halloumiproduktionen på Cypern.

Klart är att antibiotikaresistens efter klimatförändringarna är det största hotet mot mänskligheten. År 2050 beräknas 10 miljoner människor dö i antibiotikaresistenta infektioner om inte krafttag tas nu, enligt FN.

Antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort åt i Europa. Foto: Per Nilsson

Ändå är medvetenheten i flera länder låg när det gäller riskerna med för generös antibiotikaanvändning.

– Vi riskerar ju att komma tillbaka till en tid då vi inte hade någon antibiotika överhuvudtaget. I dag tar vi ju för givet att vi kan enkelt kan behandla olika infektioner. Risken är att fler människor kommer att dö av till exempel lunginflammation igen.

Elina Åsbjer tycker att svenska konsumenter borde bry sig mer om det här än vad många gör idag.

– Det är bra om vi har en ökad medvetenhet bland konsumenter, så att man med sin köpkraft kan påverka. Helt enkelt välja produkter från länder som har en lägre antibiotikaförbrukning, säger hon.

Halloumi, grillost, eldost – vad är skillnaden?

Visa
  • Halloumi: Originalet som har tillverkats på traditionellt sätt under många generationer på Cypern görs helt på mjölk från get och får. Nu används en större mängd komjölk men reglerna säger att det inte får vara mer än 80 procent komjölk för att få kallas Halloumi. Osten är varumärkesskyddad och får bara produceras på Cypern.
  • Eldost: Efterfrågan på lokalt producerade varor i Sverige har ökat men på grund av varumärkesskyddet går det inte att tillverka halloumi gjord på svenska råvaror. Föreningen Svenska gårdsmejerister har därför framställt en egen variant som heter eldost, som är tillverkad på svenska råvaror. Eldost kan köpas direkt från gårdarna eller från utvalda delikatessbutiker, men finns i dagsläget inte till försäljning hos de större livsmedelskedjorna. Den kan tillverkas på en blandning av ko- get- eller fårmjölk, eller på bara en av sorterna.
  • Grilloumi: Företaget Fontanas egna grill- och stekost som bara får tillverkas av dem. Den behöver inte ha någon speciell mjölksammansättning eller vara gjord i ett speciellt land, men i dagsläget produceras Grilloumi på Cypern.
  • Grillost och stekost: Generella namn som oftast används på ostar som liknar halloumi till smak och konsistens. De flesta är tillverkade av enbart komjölk. Ett vanligt ursprungsland är Bulgarien.
  • Filloumi och Koloumi: Två varumärken som registrerades hos Patent- och registreringsverket, men som fick dras tillbaka efter protester från företrädarna för Halloumi. Namnen, som ansågs kunna förväxlas med Halloumi, skapades av två olika svenska mejerier som ville sälja sina egna varianter av den omtyckta osten. Källa: Breakit och ATL (Lantbrukets Affärstidning)

Faktarutan är baserad på intervjuer med Johanna Hildingsson, Sveriges Gårdsmejerister; Corina Papadopoulou, Fontana; Helene Rehnberg, Zeta.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer