Per-Arne Andersson är chef för lärande och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting (SKL) och har själv varit lärare och rektor. Det låga intresset för lärarutbildningar är något som oroar SKL, säger han.

– Vi har oroat oss länge framför allt när det gäller matematik och naturvetenskap. Där har det varit lågt söktryck ända sedan 1980–talet. Inom vissa ämnesområden finns det lite tryck men generellt är det inte tillräckligt många som vill bli lärare. Det är ett stort yrke och det behövs många sökande, säger han.

I dag är kraven låga för att komma in på en lärarutbildning. I stort sett alla behöriga som söker blir antagna. Det kan räcka med så låga resultat på högskoleprovet som 0,1 eller under (max är 2,0).

– Jag har själv varit lärare och rektor och jag tyckte det var världens bästa jobb när det fungerade. Men det sprids väldigt få positiva berättelser om läraryrket. De goda sidorna lyfts inte fram, konstaterar han.

Kraven har ökat

Samtidigt betonar han att läraryrket är komplext och kräver mycket av sina utövare. Kraven på lärare i dag är långt större än att enbart kunna sitt ämnesområde.

– Lärare måste vara ledare i klassrummet, de måste kunna prata med föräldrarna och samarbeta med kollegor. De måste förstå hela skolans uppdrag. I dag kan föräldrar flytta sina barn till en annan skola om de inte är nöjda. Förr gav själva yrkestiteln lärare auktoritet. I dag får man inte auktoritet genom sin titel utan man måste förtjäna respekt från elever, kollegor och föräldrar. Det är en del svåra moment man måste klara, konstaterar Per-Arne Andersson.

Lärarens arbete är ofta organiserat så att den enskilde läraren ska planera, genomföra och utvärdera sin undervisning själv. Per-Arne Andersson vill i stället att lärarna ska samarbeta mycket mer, jobba i team och få möjlighet att vidareutbilda sig eller forska parallellt med arbetet.

Ständig kompetensutveckling

– Varje lärare kan inte göra allting själv. Ingen är bra på alla moment. Lärare måste dessutom ständigt kompetensutveckla sig. Det finns till exempel i dag en webbutbildning som heter matematiklyftet som fungerar rätt bra. Det finns dock inte tillräckligt med sådana utbildningar än, säger han.

Både Skolverket och utbildningsminister Jan Björklund har kritiserat kommunerna för att de inte tar tillräckligt ansvar för Lärarlyftet – regeringens speciella satsning för att höja lärarnas kompetens. Men Per-Arne Andersson håller inte helt med:

– Om man ska skicka lärare till utbildning på Lärarlyftet måste någon annan ersätta dem. Och ersättare står inte i kö. Här har lärarbristen en direkt effekt. Kanske skulle man få ta in någon helt outbildad. Det handlar om att ta ansvar för eleverna. Vi måste hitta en väg som innebär att man kan arbeta och studera samtidigt, säger han.

Per-Arne Andersson nämner också att lärarnas löner är på väg upp och det tycker han är viktigt för att sprida en mer positiv bild av yrket och för att locka välutbildade personer att bli lärare.

Med tanke på den lärarbrist som finns så borde väl yrket vara attraktivt? Det är ju en utbildning som ger jobb?

– Ja och undersökningar visar att unga vill bli lärare. Det finns inte ett motstånd i grunden. Men yrket och hur det fungerar måste beskrivas på ett annat sätt. Här måste branschen ta ett större ansvar.

”Lärare bör kunna stava”

I Agendas inslag om lärarutbildningen sägs bland annat att det finns studenter som inte kan stava. Kan en lärare som inte kan stava ändå vara en bra lärare?

– Det har jag svårt att tro. Det kan finnas undantag – om någon till exempel har väldigt goda ledaregenskaper, eller kanske är duktig på idrott eller matte eller musik, men inte är bra på stavning. Då kan de kanske matchas med andra som är bättre på det. Men generell låter det inte bra att en lärare inte kan stava. Det är en signal man inte vill skicka. Svenska lärare är i grunden välutbildade. Om man under lärarutbildningen upptäcker elever som man inte tror kommer att klara jobbet, ska man avråda dem från att fortsätta.

Regeringen vill att det ska bli en nedre gräns på 0,5 poäng vid högskoleprovet för att kunna antas till utbildning på universitet och högskolor. Är det ett steg i rätt riktning?

– Det är nog en bra signal i alla fall. Att man kan bli lärare med sämsta poäng undergräver yrkets status.

Vad kan ni på SKL göra för att förbättra situationen?

– Vi har försökt nyansera bilden av läraryrket och ta fram de goda beskrivningarna. Vi har jobbat mycket för att få ett annat synsätt på det här komplexa yrket. Vi vill visa att man måste arbeta gemensamt, att läraryrket inte är ett ensamarbete. Vi har fått fram ett bra avtal för lärarna, det bästa av avtalen just nu. Saker och ting är på gång och det tycker vi att våra medlemmar har skapat stor medvetenhet om.

Så på lite sikt är du hoppfull?

– Absolut! Jag har sett så många bra skolor och träffat många engagerade människor.

Reportage om lärarutbildningen i Agenda söndagen den 6 april kl 21.15 i SVT2. I studion utbildningsminister Jan Björklund (FP) och Miljöpartiets språkrör Åsa Romson om hur läraryrket ska bli mer attraktivt. Se programmet här.

SVT Nyheter har genom #DinRöst granskat skolan i tre veckor. Ta del av och deltag i diskussionen på #DinRöst på Facebook. #Dinröst finns också på Twitter och Instagram som svtdinrost. Mer info om #Dinröst finns på svt.se/nyheter/val2014.