Foto: SVT

”Hatbrott kan vara svåra att bevisa”

Uppdaterad
Publicerad

Hatbrott kan vara svårare att bevisa än andra brott, sade Håkan Sandahl, som utrett hatbrotten på uppdrag av regeringen, i Aktuellt.

– Svårigheten är att polisen och åklagaren måste kunna styrka motivet, visa på uppsåt. För hatbrott ska motivet vara att kränka någon, som i fallet med Yusupha Sallah, för att han är svart. Det är svårare att bevisa. För det behövs vittnen och vittnesuppgifter, sade Håkan Sandahl.

– Yusupha Sallahs berättelse berör, och den bär hatbrottets alla kännetecken. Jag förstår frustrationen när åklagaren säger att bevisningen inte räcker för hatbrott.

”Kan nästan kallas vardagsbrott”

SVT:s reporter Lena Pettersson, som jobbat med SVT:s granskning av hatbrotten, sade att hennes allt överskuggande känsla är att hatbrotten är så vanliga.

– De skulle nästan kunna kallas vardagsbrott. De som råkar ut för dem, gör det ofta i sin vardag. Yusupha gick på en gångbro. Hans fall var ovanligt grovt. Men det finns också många mindre grova brott som å andra sidan upprepas. Barn som varje dag råkar ut för samma person som bussar sin hund på dem. Grannar som gång på gång öser in sopor i brevinkastet. En vardaglig vidrighet, sade Lena Pettersson.

Av 188 misstänkta fall har nara tre lett till åtal. Vad beror det på?

– Det är en väldigt speciell lag, där man inte bara ska visa på brottet utan också fastställa motivet. Vad den som begick brottet tänkte. Det är svårt. Det kan behövas en extra stor kunskap när man har hand om de här brotten. Den finns, men den verkar vara ojämnt spridd i rättssystemet, sade Lena Pettersson.

”Ett steg i rätt riktning”

Bland de åtgärder mot hatbrott som rikspolischefen i dag presenterade finns speciella hatbrottsgrupper i de tre storstadsregionerna. Men hatbrott som begås i andra delar av landet, vem ska ta hand om dem?

– Det är ett stort steg i rätt riktning. Det har visat sig att där det finns hatbrottsgrupper, så uppdagar man och klarar upp fler hatbrott. Det blir naturligt att sprida kompetensen och den ska finnas i hela landet, sade Håkan Sandahl.

Han menade också att det behövs en tydlig prioritering och nationell samordning för att komma åt hatbrotten. Att det är viktigt att jobba både med utredningar och brottsförebyggande.

– Inom utsatta grupper finns en stor misstro mot polisen och dess förmåga att utreda hatbrott, konstaterade han.

Lena Pettersson framhöll att det krävs väldigt konkreta åtgärder.

– Vi ser att uppföljningen av lagen är enormt svajig. Man vet inte hur lagen fungerar och statistiken är mager. Om lagen vore lika viktig som alla säger borde man ta reda på om den fungerar eller ej. Jag har träffat hatbrottspoliser som inte har en aning om vad som händer med fallen efter att de släppt dem.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar hatbrott

Mer i ämnet