– Problemet är att om politikerna inte har lyckats att göra det när räntorna har varit så extremt låga blir det ännu mer politiskt omöjligt att göra det framöver. Det betyder i sin tur att statskassan förlorar och att de omfördelande effekterna av ränteavdraget finns kvar, säger Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling.

Kritik från EU-kommissionen

Klas Eklund pekar på att ränteavdraget särskilt gynnar högt belånade villaägare och bostadsrättsägare, medan exempelvis hyresrättsinnehavare inte får någonting av fördelarna med ett ränteavdrag på bolån.

Ränteavdrag på bolån har kritiserats bland annat av EU-kommissionen, riksbankschefen och många ekonomer för att ha eldat på prisuppgången på bostadsmarknaden.

I praktiken bekostar staten 30 procent av räntekostnaden av ett bolån. Förra året blev statens kostnad för bolåneräntor omkring 17 miljarder kronor. Med dubbla boräntor om några år kommer statens kostnad att öka ungefär lika mycket.

KD: ”Såg risker med skulduppbyggnad”

De flesta riksdagspartier har under mandatperioden velat trappa ner ränteavdragen på bolån, medan de två största partierna hittills inte varit så pigga på idén. Men nu när boräntorna har börjat stiga har nästan alla partier släppt frågan. Ränteavdragen får vara kvar.

Ett parti som tidigare krävt avtrappade ränteavdrag är Kristdemokraterna. Det är den ekonomiska utvecklingen som har bidragit till detta.

– Vi ville trappa ner ränteavdraget eftersom vi såg risker med en snabb och stor skulduppbyggnad som också drev på priserna. Men i det här läget tycker inte vi att det är lämpligt att göra detta då hushållen är så pressade av höga räntekostnader. Det är synd eftersom om vi hade gjort det tidigare så hade vi varit bättre rustade idag, säger Jakob Forssmed (KD), eknomiskpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.