– Vi har haft samma system under lång tid och det har tyvärr gjort att många fastnat i arbetslöshet alldeles för länge. Det är kostsamt både för samhället och individen, säger arbetsmarknasminister Johan Pehrson (L).

”Mycket krångel”

Enligt regeringen är dagens regler för a-kassan ”byråkratiska, krångliga och omoderna” då ersättningen i första hand styrs av hur länge en person arbetat i stället för hur stor inkomst som försvinner när vederbörande blir av med jobbet.

Dessutom menar man att systemet inbjuder till fusk och minskar drivkraften att skaffa nytt jobb. Detta eftersom personer som en gång kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning, enligt regeringen, kan fortsätta kvittera ut upp till 22 000 kronor i månaden år efter år.

Behovet av att strama åt reglerna förstärks ytterligare av det kärva ekonomiska läget i Sverige.

Förslaget syftar också till att fler än i dag ska kvalificera sig för arbetslöshetsersättning – inte minst egenföretagare och unga. Den stora skillnaden blir att rätten till ersättning baseras på inkomst i stället för arbetat tid.

”Löna sig att jobba”

Enligt förslaget kommer ersättningen att vara högre i början, 80 procent av lönen med ett tak på 34 000 kr, vilket blir 27 200 kronor i månaden. Redan från ersättningsdag 101 sänks nivån med tio procentenheter och sedan med ytterligare 5 procentenheter från dag 201.

– Det ska löna sig att ta ett jobb eller att gå till utbildning, säger Johan Pehrson.

Den som är fortsatt arbetslös efter 300 dagar kan enligt regeringens förslag få aktivitetsstöd med ett tak på 30 000 kronor i månaden. Nytt är att även detta kommer trappas ned med 5 procentenheter var 100:e dag till ett golv på 365 kronor om dagen, vilket enligt regeringen är mer än i dag.

Facket: ”Saknar indexerat tak”

Den fackliga centralorganisationen för akademiker – SACO – har länge efterlyst en höjning av taket i a-kassan för att matcha löneutvecklingen.

– Däremot saknar vi ett indexerat tak i försäkringen, säger ordförande Göran Arrius.