De indoeuropeiska språken kan spåras tillbaka till 5 000 år sedan. Nu har arkeologer, språkforskare, genetiker och religionshistoriker gått samman för att försöka få ett svar på en av vetenskapens största olösta gåtor.  

– Om vi någonsin ska kunna knyta det här språket till en specifik tid och plats behöver vi varandra och det är därför som vi nu har gått samman från olika forskningsfält, säger Jenny Larsson som är ledare för forskningsprojektet LAMP, Languages and Myths of Prehistory.

Ungefär hälften av jordens befolkning talar i dag ett indoeuropeiskt språk. Men det finns ingen exakt kunskap om hur dessa språk spreds och kom till. Med ny DNA-teknik har nya dörrar öppnats och nu hoppas man kunna lösa gåtan. 

– Det är lite av en jakt att försöka hitta spår av de människor som en gång talade språket, säger Jenny Larsson.

Kan kännas igen idag

En del av det förhistoriska ordförrådet kan vi faktiskt känna igen i dagens ord och fraser. 

– Till exempel är det förhistoriska ordet för sol, ett ord som man nästan kan höra på att det är besläktat med dagens indoeuropeiska språk, säger Jenny Larsson. 

Forskningsprojektet som heter ”LAMP” ska pågå i totalt sex år och med forskningen hoppas man kunna ge en mer detaljerad bild av förhistoriska språk och kulturer.  

 – Det handlar inte om att lära sig konversera på det här språket, utan om att försöka förstå mer om hur de här språken hänger ihop och varför vi pratar som vi gör.

I videon får du höra hur det kan ha låtit när man pratade väder för 5000 år sedan.