Trots WHO:s inrådan – regeringen fortsätter med planerna att även pojkar ska få HPV-vaccin Foto: Heiko Junge/NTB/TT

HPV-vaccin för pojkar införs i Sverige – trots WHO:s varning om vaccinbrist i fattiga länder

Uppdaterad
Publicerad

WHO uppmanar alla länder att skjuta upp införandet av HPV-vaccin för pojkar. Orsaken: Det är brist på vaccin, vilket främst drabbar kvinnor i fattiga länder. Trots det har Sveriges riksdag klubbat igenom att pojkar ska börja vaccineras i höst.

I Sverige erbjuds flickor i mellanstadiet att vaccineras mot HPV, som kan orsaka livmoderhalscancer. Folkhälsomyndigheten bedömer att 120-130 cancerfall kan förebyggas varje år om pojkar också vaccineras, och i höst blir det verklighet.

Men världshälsoorganisationen, WHO, är ”djupt oroade” över att pojkar vaccineras eftersom det råder brist på vaccin. Redan i höstas uppmanade WHO:s expertgrupp, SAGE, alla världens länder att tillfälligt stoppa vaccineringen av pojkar.

Bristen på vaccin kan leda till att låginkomstländer, där nio av tio fall av livmoderhalscancer förekommer, får svårt att fortsätta sina vaccinationsprogram. Flickor bör därför prioriteras, anser WHO.

– Utan ansträngningar för att rationalisera utbudet kommer detta att lämna många flickor oskyddade mot denna förödande sjukdom, och kosta liv, säger dr Paul Bloem, teknisk chef för det utvidgade programmet för immunisering på WHO, till SVT Nyheter.

Svenska myndigheten: ”Mycket logistik”

Folkhälsomyndigheten har trots varningen rekommenderat Sveriges regering att gå vidare med planerna på att vaccinera pojkar.

– WHO:s analys är helt riktig, de stora effekterna skulle man få i fattiga länder och till kvinnor. Men om inte vi vaccinerar pojkar i Sverige finns det ingen mekanism som säger att det vaccinet kommer att gå till flickor i fattiga länder, säger Anders Tegnell, avdelningschef och statsepidemilog på myndigheten.

Han menar att WHO:s prioritering är lovvärd, men att den inte går att genomföra på kort sikt.

– Det är en fråga om vilka länder som har kapacitet och finansiering att få ut vaccin. Det är mycket logistik som inte är klar. Efterfrågan växer snabbare än tillverkarna kan utöka sin tillverkningskapacitet, det går inte bara att starta upp en fabrik från en dag till en annan.

WHO: ”Sverige förespråkare för jämställdhet”

Dr Paul Bloem på WHO tror dock att Sveriges inställning kan ge ringar på vattnet.

– I sin ledande roll som förespråkare för jämställdhet för flickor och kvinnor både i Sverige och globalt, som en del av biståndet tillsammans med de andra nordiska länderna, kommer Sveriges beslut att följas med intresse över hela världen.

Enligt WHO kan det dröja till 2024 innan det finns tillräckligt med vaccin för att möta efterfrågan.

Detta är HPV-virus

Humant papillomvirus är världens vanligaste sexuellt överförbara virus och en majoritet av befolkningen får HPV någon gång under livet, men ofta läker det ut av sig självt.

Viruset finns i över 100 varianter, varav de flesta är ofarliga. Men minst 14 virustyper kan orsaka cellförändringar som kan leda till cancer.

Varje år drabbas exempelvis över 50 000 svenska kvinnor av cellförändringar i underlivet. 15 000 har så allvarliga förändringar att de måste få behandling, 550 kvinnor drabbas av livmoderhalscancer och 150 överlever inte sjukdomen. Globalt dör 300 000 kvinnor varje år, enligt WHO.

HPV-viruset kan också orsaka andra mindre vanliga cancerformer hos både män och kvinnor. Det kan till exempel handla om cancer i mun, hals, vagina, penis och ändtarmsöppning.

Läkare och forskare är överens om att det bästa sättet att slippa de farligaste typerna av HPV är att vaccinera sig.

Vaccinet är som mest effektivt om man tar det innan man har haft sex första gången, men även de som redan haft sex minskar risken att drabbas av farliga cellförändringar om de vaccinerar sig.

Då vaccinet inte skyddar mot alla HPV-typer som kan orsaka cancer är det viktigt att gå på regelbundna provtagningar, där eventuella cellförändringar kan upptäckas.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.