Konflikten kring Ukraina har lett till att diskussionen om ett svenskt Nato-medlemskap har blossat upp igen.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) skulle ett medlemskap inte bara påverka Sverige, utan också sätta stor press på Finland.

– Vi har militär alliansfriheten i båda länderna. Varken den finska eller den svenska statsledningen har någon ambition att ändra det, säger han.

S: Ändra inte grunden

Riksdagspartierna är splittrade. En majoritet av partierna är för att Sverige uttalar en så kallad Nato-option, alltså att Sverige kan komma att gå med i Nato. Endast S, V och MP är emot, enligt en undersökning gjord av Novus för SVT.

Men när det gäller ett faktiskt medlemskap så är en majoritet av riksdagens ledamöter mot. De forna allianspartierna, M, C, KD och L, vill gå med i Nato. S, V, MP och SD vill det däremot inte.

– Det gäller att kunna agera snabbt i given situation, om det behövs. För att komma i ett sådant läge behöver vi inte ändra våra säkerhetspolitiska grunder. Gör vi det ska vi ha klart för oss att det är så pass stark signal att det också kommer att hända saker på andra ställen.

M: Inte garanterade hjälp

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson är kritisk till att regeringen inte är öppen till ett medlemskap. 

– Vi var många som hoppades att Ryssland skulle utvecklas i en demokratisk fredlig riktning när Sovjetunionen föll samman för 30 år sedan. Men vi har blivit besvikna gång på gång, säger Kristersson i Aktuellt.

– Sveriges respons hittills har varit att vi samarbetar nära med Finland, USA och Nato, men inte bli medlemmar. Jag är för samarbetet, men det hade varit mycket bättre om vi också hade de garantier om hjälp och stöd som en riktig medlem får, fortsätter han.