Den senaste tidens räntehöjningar, bland annat med 100 punkter från Riksbanken senast, tillsammans med hög inflation gröper ur hushållens köpkraft, konstaterar KI.
– Krisen med höga priser och höga räntor drabbar alla. Det finns inte riktigt någonstans att gömma sig. De flesta handlar, man måste värma sitt hus och man betalar av sina lån, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl.
”Den svaga efterfrågeutvecklingen leder till att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år. Arbetsmarknaden är ännu så länge stark och antalet sysselsatta har ökat snabbt i år. Lågkonjunkturen nästa år innebär att efterfrågan på arbetskraft blir lägre och arbetslösheten ökar”, skriver KI i ett pressmeddelande.
Bedömningen är nu att arbetslösheten stiger till 7,7 procent nästa år för att sedan toppa på 8,0 procent 2024. Men svenskars oro för att bli av med jobbet verkar inte ha ökat avsevärt.
– När vi frågar hushållen om risken för att själv bli arbetslös jobbet har det inte ökat nämnvärt. Det brukar vanligtvis gå hand i hand med konfidensindikator, säger hon.
Försämrade förväntningar
Detta samtidigt som inflationen enligt KPIF-måttet uppgår till 4,6 procent nästa år för att sedan sjunka drastiskt 2024 till 0,5 procent.
Samtidigt blir också de svenska hushållen alltmer dystra kring ekonomin. Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator föll i september med 6,4 enheter till 90,8 när samtliga sektorer bidrog till nedgången, skriver KI.
Hushållens konfidensindikator sjönk åter igen kraftigt och noteras därmed för en ny bottennotering, detta när främst hushållens förväntningar på den egna ekonomin om tolv månader har försämrats, skriver KI.
Ekonomiska kriser genom tiderna – så har svenska hushåll drabbats:
