Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så kan industrins storsatsningar säkras – hör Martin Johansson vid Energimyndigheten om vad som kan göras på kort sikt. Foto: Johan Nilsson/TT/SVT

Industrisatsning i norr hotas av långsam vindkraftsutbyggnad – risk för elbrist 2027

Uppdaterad
Publicerad

Sverige riskerar att få brist på el i hela landet. Om inte stora gröna industriprojekt ska hotas måste vindkraften byggas ut snabbare. Bara landbaserad vindkraft hinner ge tillräckligt med el snabbt, skriver Energimyndigheten i en färsk rapport. 

I dag har Sverige stora överskott på el och exporterar mer el än någonsin. Men i två nya framtidsanalyser från Energimyndigheten och Svenska kraftnät finns en oro om en hotande elbrist.

– Vi ser hur industrins elbehov ökar mycket snabbare än utbyggnaden av ny el, och från 2027 kan Sverige få underskott på el, säger Mattias Jonsson, enhetschef på Svenska kraftnät.

Stängda kärnreaktorer

Förra året var Sveriges elöverskott 35 terawattimmar. Svenska kraftnäts statistik visar att hittills har utbyggnaden av vindkraft gett mycket mer el per år än det som försvann med stängda kärnreaktorer.

Men i de nya prognoserna ökar industrins behov snabbare än man tidigare trott. Överskotten kan försvinna och priserna skjuta i höjden.

– Vi ser en risk att stora industrisatsningar inte kan bli av om vi inte får igång snabbare utbyggnad av elproduktion, säger Martin Johansson, på Energimyndigheten som tillsammans med flera andra myndigheter har analyserat framtidens elbehov.

Hybrit och Northvolt

Det handlar om framtiden för prestigeprojekt som Hybrit och H2 Greensteels – anläggningar för fossilfritt stål Norrbotten – samt utbyggnaden av Northvolt i Skellefteå och Göteborg.  

Framtidsrapporten ser stora behov av havsbaserad vindkraft och gärna mer kärnkraft. Men den energin kommer tidigast en bit in på 2030-talet – om den ens blir av.

– För att klara industriutbyggnaden till senare delen av 2020-talet är det i princip bara landbaserad vind som kan lösa behoven, säger Martin Johansson. 

Priset då? Svenska kraftnät spår att elpriset kommer dämpas närmaste två åren. Men framåt 2027 när efterfrågan på el ökar kan det gå upp igen. 

Investerare backar

Minskade elöverskott kan ge en situation där det blir ökande priser som får investerare att backa.

– Får vi inte mer elproduktion kan elpriset öka markant, då behöver man se över om det fortfarande är attraktivt att göra dessa investeringar, säger Mattias Jonsson. 

Statliga gruvjätten LKAB bekräftar farhågorna. Bolaget behöver mer el i Gällivare redan 2026 och på sikt hela 55 terawattimmar per år – mer än Danmarks totala förbrukning.

– Vi ser definitivt stora risker att våra tidsplaner förskjuts – eller inte blir av alls – om inte utbyggnaden av el går snabbare närmaste åren, säger LKAB:s kommunikationsdirektör Niklas Johansson.

Rapporterna om framtidens elbehov

Svenska Kraftnäts kortsiktiga marknadsanalys bedömer att elproduktionen kommer öka med cirka 17 TWh till 2027, men elanvändningen kommer öka med 44 TWh. Dagens elöverskott på 33 TWh minskar till runt 6 TWH,

Samtidigt varierar produktionen främst av vattenkraft kraftigt mellan år. Ett år med lite nederbörd för vattenkraften och lite vind kan ge underskott på el.

I Norden väntas Finland och gå från underskott till överskott. Deras elanvändning ökar mindre och man bygger ut mer elproduktion. 

Danmark ökar sol- och vindkraft, men ungefär i samma takt som elbehovet ökar.

Norge går från överskott till underskott. Totalt i Norden minskar överskotten från 38 TWh 2023, till 13 TWh 2027, vilket betyder att hela Norden kommer få en allt mer pressad elsituation redan om ett par år och vid ogynnsamma väderår underskott.

Energimyndighetens rapport om framtidens elbehov har gjort tillsammans med Trafikverket, Elmarknadsinspektionen och Svenska Kraftnät.

Rapporten menar att elbehovet kan fördubblas redan till 2035. På kortare sikt hävdar man att bara landbaserad vindkraft är teknisk och ekonomiskt realistiskt. Men på längre sikt behövs mycket havsbaserad vindkraft och gärna ny kärnkraft.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.