Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s Alexander Norén om inflationsbeskedet: ”Ser ut som att trenden har vänt”. Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Inflationen sjunker till 9,3 procent

Uppdaterad
Publicerad

Inflationstakten enligt KPIF landar på 9,3 procent för januari, jämfört med 10,2 procent i december, uppger SCB. Men den underliggande inflationen går uppåt och matpriserna är fortsatt höga.

– Det är elen som dragit ner KPIF-siffran och gör att det ser ut som att trenden har vänt. Tar man bort effekten som energipriserna har på inflationen så har det stigit, säger Alexander Norén.

Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 9,3 procent i januari skriver SCB. Det är en nedgång jämfört med december då motsvarande siffra var 10,2 procent.

– Det ser ut som att trenden vänt och att inflationen haft sin topp i december och är på väg ned. KPIF som är det mått Riksbanken bryr sig om i första hand landar på 9,3 procent. Nedgången är tydlig och beror till största delen på att energipriserna är lägre, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén i Morgonstudion.

SCB:s statistikpublicering har skiftat huvudfokus från KPIF till KPI. Anledningen bakom förändringen i statistiknyheten är ett ökat intresse för den allmänna prisutvecklingen i Sverige som KPI visar, skriver myndigheten.

”Bekymmersamt”

Exklusive energipriserna ökade KPIF-inflationen i januari till 8,7 procent, mot 8,4 procent i december. Där låg förväntningarna på en nedgång till 8,2 procent.

– Att det var milt väder har påverkat, det är elen som dragit ner KPIF-siffran och gör att det ser ut som att trenden har vänt. Tar man bort effekten som energipriserna har på inflationen så har det stigit. Den underliggande inflationen går fortsatt uppåt, maten är fortsatt dyr, matpriserna fortsätter att pressa inflationen framåt, säger Alexander Norén.

Enligt Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är dagens inflationsbesked negativt ur hushållens perspektiv. Skälet till det är att det är fel saker som stiger i pris. Inflationen exklusive energi är alldeles för hög säger hon till TT.

– Livsmedelspriserna stiger kraftigt och det smittar i sin tur restaurangbranschen. Det är bekymmersamt eftersom det är den sortens inflation som Riksbanken kan påverka. Energipriserna är lite vad de är och de sätts i omvärlden. Att energipriserna faller har mer att göra med att de var väldigt höga för ett år sedan, säger hon.

Inflationstakten enligt KPI minskade med 1,1 procent från december till januari till 11,7 procent. Under motsvarande månad föregående år sjönk priserna med 0,5 procent.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén och se vad han har att säga om Riksbankens ”igelkott” i klippet. Foto: Alexander Norén/SVT

Fakta: Inflationsmått

Inflationen mäts som prisförändringar på årsbasis. På måndag släpps statistik från SCB som visar på prisförändringarna mellan januari 2022 och januari 2023.

Det är framför allt tre inflationsmått som används av bedömare och Riksbanken. KPI (total inflation), KPIF (inflation exklusive ränteförändringar), och KPIF exklusive energi.

KPI: 11,7 procent

KPIF: 9, 3 procent

KPIF exklusive energiprodukter: 8,7 procent

Sammanställning: TT

Livsmedel som ökat mycket i pris sedan januari 2022:

Purjolök: 81 procent dyrare

Honungsmelon: 54 procent dyrare

Smör: 41 procent dyrare

Småcitrus: 39 procent dyrare

Mjölk: 38 procent dyrare

Mat-, stek- och grilloljor: 36 procent dyrare

Gräddfil, creme fraiche: 35 procent dyrare

Grädde: 35 procent dyrare

Kaffe: 33 procent dyrare

Hårdost: 30 procent dyrare

Färska champinjoner: 30 procent dyrare

Ägg: 30 procent dyrare

Paprika: 28 procent dyrare

Pasta: 26 procent dyrare

Källa: SC/TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.