Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 9,3 procent i januari skriver SCB. Det är en nedgång jämfört med december då motsvarande siffra var 10,2 procent.
– Det ser ut som att trenden vänt och att inflationen haft sin topp i december och är på väg ned. KPIF som är det mått Riksbanken bryr sig om i första hand landar på 9,3 procent. Nedgången är tydlig och beror till största delen på att energipriserna är lägre, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén i Morgonstudion.
SCB:s statistikpublicering har skiftat huvudfokus från KPIF till KPI. Anledningen bakom förändringen i statistiknyheten är ett ökat intresse för den allmänna prisutvecklingen i Sverige som KPI visar, skriver myndigheten.
”Bekymmersamt”
Exklusive energipriserna ökade KPIF-inflationen i januari till 8,7 procent, mot 8,4 procent i december. Där låg förväntningarna på en nedgång till 8,2 procent.
– Att det var milt väder har påverkat, det är elen som dragit ner KPIF-siffran och gör att det ser ut som att trenden har vänt. Tar man bort effekten som energipriserna har på inflationen så har det stigit. Den underliggande inflationen går fortsatt uppåt, maten är fortsatt dyr, matpriserna fortsätter att pressa inflationen framåt, säger Alexander Norén.
Enligt Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är dagens inflationsbesked negativt ur hushållens perspektiv. Skälet till det är att det är fel saker som stiger i pris. Inflationen exklusive energi är alldeles för hög säger hon till TT.
– Livsmedelspriserna stiger kraftigt och det smittar i sin tur restaurangbranschen. Det är bekymmersamt eftersom det är den sortens inflation som Riksbanken kan påverka. Energipriserna är lite vad de är och de sätts i omvärlden. Att energipriserna faller har mer att göra med att de var väldigt höga för ett år sedan, säger hon.
Inflationstakten enligt KPI minskade med 1,1 procent från december till januari till 11,7 procent. Under motsvarande månad föregående år sjönk priserna med 0,5 procent.
