Målet mot Ephone är det första ärende där ipred-lagen prövas, och är därför principiellt viktig. I rättssystemet ligger ett antal mål frysta i väntan på Högsta domstolens avgörande.

Ephone vägrade lämna ut uppgifterna och ljudboksförlagen fick rätt i tingsrätten men Ephone vann i hovrätten.

”Ett glädjande beslut”

EU-domstolen har också gjort sin bedömning av rättsläget i målet. Den svenska ipredlagen gör en rimlig avvägning mellan upphovsrättshavarnas skydd och internetanvändarnas integritet, ansåg EU-domstolen i sin dom i april i år.

– Det här var ett glädjande beslut. Vi är glada över att beslutet har gått vår väg och att det inte längre finns några tvivel om att Ipredlagen gäller. Den är rättssäker och alla invändningar har stötts och blötts i fyra domstolar, säger Pia Janné Nyberg, jurist på Förläggareföreningen.

Kan användas fler gånger

Förläggarna är inte främmande för att framöver använda Ipredlagen fler gånger för att ta reda på identiteten på fler personer som står bakom sajter där det finns nedladdningsbara böcker. Men inte i första hand för att ställa ekonomiska krav, enligt Janné Nyberg.

– Jag tycker att man börjar med att skicka ett brev. Det är så man brukar göra när det gäller immaterialrättsintrång, man ber helt enkelt personen ta bort materialet. Men om inte det hjälper får man be dem att betala för sig.

Öppnar upp domstolarna för Ipred-beslut

– Den stora framgången med avgörandet är att domstolarna återigen öppnas upp för Ipred-beslut. Besluten innebär att information om vem som misstänks ha begått ett upphovsrättsintrång kan lämnas ut till rättighetshavaren efter beslut från domstol. Fram till HD:s beslut har övriga Ipred-mål i domstolarna lagts på is, säger Sara Lindbäck på Rättighetsalliansen, tidigare Antipiratbyrån.

-Vi är nu redo att ta nya tag och pröva lagstiftningen, säger Sara Lindbäck.

– Vi är definitivt inte främmade för att nu använda Ipred för att skicka varningsbrev, men vi riktar oss sällan till den lilla användaren. Det är större uppladdare som är vår fokusgrupp, säger Ludvig Werner, vd för musikbolagens branschorganisation Ifpi.

Samtidigt har marknaden utvecklats oerhört snabbt sedan Ipred infördes 2009, framför allt med Spotify men även med de många nya filmtjänster som lanserats under hösten.

– Medan vi i domstolar har tjafsat om huruvida Ipred funkar eller inte så har marknaden struntat i den pausen och utvecklats, kanske snabbare än någonsin tidigare, säger Werner.

TT: Är skivbolagens behov av att skicka varningsbrev till fildelare mindre nu än 2009?

– Konsumentens användning av strömmande musiktjänster har fått branschen att fokusera mer på nya tjänster än på Ipred. Men trots Spotifys exempellösa framgång i Sverige så är piratnivån fortfarande förvånansvärt hög, säger Werner.

Ephone: Ipred gav anonymisering

Bo Wigstrand, f d vd på Ephone, är bedrövad över Högsta domstolens bedömning men han tror inte att domen kommer att få någon större effekt.

– Högsta domstolen har helt gått på förlagens linje, men det har gått nästan fyra år och det vi varnade för för fyra år sedan har nu inträffat. Lagen har överlevt sig själv, marknaden för anonymiseringstjänster har satt Ipredlagen på reservbänken, säger Wigstrand.

– Nu surfar folk anonymt i stället. Operatörerna kan tvingas lämna ut de uppgifter som de har lagrade men numera går det ändå inte att spåra kunden.

Wigstrand tror att Ipredlagen är ett av skälen till att anonymiseringen spritt sig på nätet. Samtidigt tycker han att det är en negativ utveckling.

– Som jag ser det är det här bara av ondo. Och anonymiseringstjänsterna blir svåra att komma åt, företagen som erbjuder dem finns oftast inte i Sverige.