Gigi Sahlstrand är initiativtagare till Rapphönan, ett nätverk för kvinnliga fågelskådare. Foto: Privat

Intresset för fågelskådning ökar – särskilt bland kvinnor

Publicerad

Fågelskådning samlar alltfler intresserade, särskilt kvinnorna har strömmat till den senaste tiden. – Fågelskådning har blivit en social hobby som passar många kvinnor, säger Gigi Sahlstrand, den ledande profilen inom det kvinnliga fågelskådarnätverket Rapphönan.

– Många människor vill ut i naturen från sina stressiga jobb. Man vill ha ett mål och vara fysiskt aktiv och då är fågelskådning en perfekt hobby, säger Gigi Sahlstrand. Hon hoppade av ett välbetalt jobb inom it-branschen och satsade på sitt fågelintresse fullt ut.

Rapphönan populärt nätverk

Hon är initiativtagare till det kvinnliga nätverket Rapphönan som nu har omkring 2 000 följare. Intresset för fågelresor och guidningar bara för kvinnor ökar och aktiviteten är hög på sociala medier. 1970 var 1 procent kvinnor i Sveriges ornitologiska förening. Bara i Stockholmsföreningen är nu 40 procent av medlemmarna kvinnor. Engagemanget har vuxit med konton på sociala medier, och den största ökningen står kvinnorna för.

– Många kvinnor gillar att vara sociala och behövde kvinnliga förebilder och nätverk, säger Gigi Sahlstrand.

Digitala verktyg

De digitala verktygen för insamling av observationer och för fotografering passar många yngre fågelskådare. Där finns också prestigefyllda tävlingsmoment, som att få visa upp ett kryss för en ovanlig art.

Gråsiskan var den tredje vanligaste fågeln som rapporterades in från fågelbord i Sverige i januari 2018. Foto: Wikimedia commons

600 fågelintresserade ger sig varje år ut och deltar i den nationella inventeringen av landets fåglar. Årets rapport visar att antalet fåglar som lever i jordbruksmiljöer minskar. Stenskvättan är en av dem som specialstuderas sedan 25 år tillbaka av forskare i Uppsala.

Räkning vid fågelbord

Vinterfåglar inpå knuten är ett annat evenemang som engagerar många. Omkring 20 000 rapporter kom in under årets räkning av fåglar vid fågelbord under en dag i januari. Talgoxen vann som vanligt, blåmesen kom tvåa men i år slog oväntat gråsiskan ut pilfinken på tredje plats.

– Många av de arter som lever på åkrar och jordbruksmark blir färre. Gulsparven är en av dem men jag har 40 stycken vid min fågelmatning varje dag, säger Gigi Sahlstrand. Havre i stället för solrosfrön till gulsparvarna är hennes knep.

Gulsparven tillhör de fåglar som minskar i antal i Sverige, enligt fågelinventeringen. Foto: Hasse Holmberg/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.