Gemensamt för dessa djur är att de tillhör invasiva djurarter som riskerar att tränga undan andra inhemska organismer. Foto: Wikimedia Commons: Siga - Own work, CC BY-SA 3.0/SVTVisa alla (5)
Visa alla (5)

Invasion av främmande djur oroar experterna

Publicerad

Den asiatiska mördargetingen och den rabiesspridande mårdhunden är exempel på främmande djur som är på väg mot Sverige. Korsar de gränsen kan konsekvenserna bli förödande för lokala ekosystem.
– Får vi väl hit dem kan det gå snabbt, säger Mikael Svensson, biolog och artexpert vid Artdatabanken på SLU.

I delar av Europa sprider sig den asiatiska rovgetingen i rasande takt. Sammetsgetingen är stor som en bålgeting och slår ut bisamhällen.

Längs den finska gränsen motar jägare bort den av Josef Stalin inplanterade mårdhunden. Djuret är ett hot mot det svenska fågelbeståndet och för med sig virussjukdomar och parasiter.

Gemensamt för dessa djur är att de tillhör invasiva djurarter som riskerar att tränga undan andra inhemska organismer.

– De är lömska av två skäl. Det första är att de kommer till en miljö där de saknar naturliga fiender. Det andra är att befintliga djur inte är anpassade till dem, säger Mikael Svensson.

Skjutsas över haven

Införseln i Europa av djur och växter som vanligtvis lever i andra världsdelar har ökat markant de senaste decennierna, menar Mikael Svensson.

Den globala handeln pekas ut som en stor bov i sammanhanget. Vattenlevande djur tar sig över haven i fartygens ballastvatten och insekter gömmer sig i lasten.

Men även medvetet frisläppande av husdjur är en källa till problemet.

– Man kanske har skaffat sig akvariefiskar eller en vattensköldpadda, sedan tröttnar man på att ha dem hemma. I stället för att ta död på dem släpper man ut dem i naturen, utan att förstå vilken skada det får på ekosystemet.

Varmare klimat gynnar inkräktarna

Sedan har det tillkommit en tredje aspekt som underlättar etablering – klimatförändringarna.

– Många sydliga arter dog tidigare under våra vintrar, men blir klimatet varmare ökar risken att de klarar sig.

– För 20 år sedan var vintrarna så kalla i norr att mårdhunden dog av svält. Nu kan den utan problem vandra över till Norge.

När inkräktarna väl spritt sig i naturen finns det som regel ingen återvändo.

– Därför är det viktigt med bra varningssystem och snabba åtgärder när olyckan väl är framme. Annars kan det bli väldigt dyrt och i vissa fall omöjligt att bekämpa problemarten.

Sammetsgeting. Äter andra getingar och honungsbin, vilket påverkar pollineringen av blomväxter. Forskare misstänker att en enda drottning fördes till Europa i lasten till ett fartyg i början på 2000-talet. Nu finns arten utbredd i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Foto: Wikimedia Commons: Siga - Own work, CC BY-SA 3.0
Kinesisk ullhandskrabba. En av världens mest invasiva arter med naturlig utbredning i Asien. Ullhandskrabban har påträffats i svenska hamnar, älvar och sjöar flera gånger genom åren. Eftersom den ännu inte kan sprida sig i Sverige förs den troligtvis hit återkommande i fartygens ballastvatten. Källa: Naturvårdsverket. Foto: Christian Fischer/Wikimediacommons
Mårdhund. Allätande rovdjur som lokalt kan utrota populationer av amfibier och markhäckande fåglar. Den kan också överföra smittämnen som rabies och rävens dvärgbandmask till människor. Sattes ut i dåvarande Sovjetuunionen. Tar sig till Sverige via Finland. Omfattande jaktinsatser har gjorts för att motarbeta etablering i svensk natur. Källa: Naturvårdsverket. Foto: TT
Nordamerikansk oxgroda. Kom till Europa via akvariehandeln. Den förekommer inte vilt i Sverige men vid ett framtida varmare klimat kan oxgrodan eventuellt bli en invasiv art i södra Sverige. Äter grodor, spindlar och fågelungar. Sprider svampsjukdomar till andra groddjur. Känd för sitt högljudda kvackande nattetid. Källa: Naturvårdsverket. Foto: AP/TT

Främmande djurarter i EU

Visa
  • EU har listat 49 främmande djurarter på den europeiska kontinenten. Tolv av dem har redan etablerats i Sverige och ytterligare fyra har observerats vid enstaka tillfällen. Det är förbjudet att introducera och sprida dessa djur eller på något sätt göra så att de blir fler i naturen.
     
  • Stöter man på främmande djur- och växter i svensk natur uppmanas allmänheten att fotografera sin upptäckt och rapportera sitt fynd till berörda myndigheter. En sådan observation bör i första hand rapporteras direkt till Artportalen som drivs av SLU, eller annan art-rapporteringstjänst.
     
  • Efter den 3 augusti 2017 får transporter av levande djurarter som är med på EU:s förteckning sedan 2016 endast göras till forsknings- eller ex situ-bevarandeverksamheter eller till vissa medicinska verksamheter som har tillstånd.

Invasiva djurarter i EU

  1. Amerikansk kopparand
  2. Amursömnfisk
  3. Bandslätting
  4. Bisam – finns i Sverige
  5. Gulbukig vattensköldpadda – finns i Sverige
  6. Gulvårtskräfta
  7. Helig ibis
  8. Huskråka
  9. Javanesisk mungo
  10. Kinesisk ullhandskrabba – finns i Sverige
  11. Marmorkräfta – observerats i Sverige
  12. Mårdhund – finns i Sverige
  13. Nilgås
  14. Oxgroda
  15. Rödmagad trädekorre
  16. Röd muntjak
  17. Röd sumpkräfta
  18. Sammetsgeting
  19. Aibirisk jordekorre
  20. Signalkräfta – finns i Sverige
  21. Sumpbäver
  22. Taggkindskräfta
  23. Tvättbjörn – observerats i Sverige
  24. Vanlig näsbjörn
  25. Östlig gråekorre
  26. Östlig rävekorre

Källa: Naturvårdsverket och SLU

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet
Gemensamt för dessa djur är att de tillhör invasiva djurarter som riskerar att tränga undan andra inhemska organismer. Foto: Wikimedia Commons: Siga - Own work, CC BY-SA 3.0/SVT
Kinesisk ullhandskrabba. En av världens mest invasiva arter med naturlig utbredning i Asien. Ullhandskrabban har påträffats i svenska hamnar, älvar och sjöar flera gånger genom åren. Eftersom den ännu inte kan sprida sig i Sverige förs den troligtvis hit återkommande i fartygens ballastvatten. Källa: Naturvårdsverket. Arkivbild: Creativecommons.org Foto: Christian Fischer/Wikimediacommons
Mårdhund. Allätande rovdjur som lokalt kan utrota populationer av amfibier och markhäckande fåglar. Den kan också överföra smittämnen som rabies och rävens dvärgbandmask till människor. Sattes ut i dåvarande Sovjetuunionen. Tar sig till Sverige via Finland. Omfattande bekämpningsinsatser har gjorts för att motarbeta etablering i svensk natur. Källa: Naturvårdsverket. Foto: TT
Nordamerikansk oxgroda. Kom till Europa via akvariehandeln. Den förekommer inte vilt i Sverige men vid ett framtida varmare klimat kan oxgrodan eventuellt bli en invasiv art i södra Sverige. Äter grodor, spindlar och fågelungar. Sprider svampsjukdomar till andra groddjur. Känd för sitt högljudda kvackande nattetid. Källa: Naturvårdsverket. Foto: AP/TT
Sammetsgeting. Äter andra getingar och honungsbin, vilket påverkar pollineringen av blomväxter. Forskare misstänker att en enda drottning fördes till Europa i lasten till ett fartyg i början på 2000-talet. Nu finns arten utbredd i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Källa: Naturvårdsverket. Foto: Wikimedia Commons: Siga - Own work, CC BY-SA 3.0