Att luras att investera i kryptovaluta, en solcellspark eller i fastigheter är vanliga exempel på så kallade investeringsbedrägerier. Det kan inledas bland annat genom att offret klickar på falska annonser på sociala medier och på så vis ger bedragaren möjlighet till kontakt.
En fälla som många svenskar har gått i den senaste tiden är att de har investerat i kryptovaluta. Men i själva verket har investeringen gått till bedragaren.
Totalt anmäldes 1 637 investeringsbedrägerier 2019, vilket kan jämföras med 573 under 2018.
Svårt att få tillbaka pengarna
I snitt har offren blivit av med 525 000 kronor. Utsikten att få tillbaka några pengar är mycket liten – varken banker eller försäkringsbolag ersätter bedrägerier där den drabbade själv har fört över pengarna. På grund av skulden och skammen över att ha gått på ett bedrägeri befarar dessutom polisen att mörkertalet är stort.
Enligt BRÅ:s siffror går dock nästan aldrig några av investeringsbedrägerierna till åtal. Under första halvåret 2019 nådde inte ens en procent av de anmälda investeringsbedrägerierna domstol.