Tre frågor till kriminologen Amir Rostami om vad som kännetecknar svenska extremistkvinnor. Foto: SVT/Veckans brott/ TT/Björn Larsson Rosvall

Rapport: Kvinnor mer aktiva i extremistmiljöer än tidigare känt

Uppdaterad
Publicerad

Var sjunde extremist i Sverige är kvinna. Kvinnor har en betydligt mer aktiv roll i våldsbejakande extremistgrupper än vad som tidigare varit känt. Det enligt en ny unik studie från Institutet för framtidsstudier som SVT tagit del av.

Kvinnor utgör ungefär 15 procent av de aktiva i vänster-, högerextremist och islamistmiljöer i Sverige, visar kartläggningen. De har en aktiv roll och har en hög delaktighet i brottsligheten. Men kvinnornas position beror på grupperingens syn på könsroller.

– I vänsterextremismen verkar det väldigt jämställt. Inom islamismen finns kvinnorna med också – men de har inte samma centrala roll, säger Amir Rostami, docent i kriminologi och en av rapportförfattarna.

Veckans brott

200 kvinnor har studerats

Vänsterextremismen har de mest brottsaktiva kvinnorna enligt kartläggningen. Där kan de även till exempel vara organisatörer bakom brott.

De vanligaste brottsmisstankarna mot kvinnor är våldsrelaterade, oavsett vilket politisk inriktning de har.

Närmare 200 kvinnor som kartlagts som delaktiga i extremistmiljöer av polisen och Säkerhetspolisen, Säpo, i Sverige fram till 2017, har studerats.

Forskarna tycker att analysen är i allra högsta grad relevant i dag:

– Det här ger oss större inblick i vilka typer av individer som ingår. All kunskap gör att vi blir bättre rustade att skräddarsy insatser och lagstiftning för att komma åt det här, säger Amir Rostami.

Hur många extremistkvinnor finns i Sverige i dag?

– Sannolikt betydligt fler än de runt 200 vi kunnat kartlägga. Mörkertalet beror även på de fördomar vi har om kvinnor och den skevhet som blir då när myndigheter och andra söker uppgifter.

Sverige har de senaste åren blivit Nordens ”hot spot” för politisk extremism konstaterar rapportförfattarna – och efterlyser nu mer forskning:

– Sverige har de senaste åren fått mer gemensamt med Holland och Belgien än med de andra nordiska länderna när det gäller dessa miljöer. Den utvecklingen är verkligen intressant att studera vidare. Vad beror det på?

Amir Rostami berättar om vad som kännetecknar svenska extremistkvinnor i klippet ovan.

En längre intervju hittar du på SVT Play: Veckans Brott Redaktionen.

Så gjordes studien om kvinnor i extremistmiljöer

Studien har gjorts av Institutet för framtidsstudier på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

182 kvinnor som har svenskt personnummer och kartlagts av SÄPO och polisen som associerade med extremistmiljöer under åren 2007-2016 har avidentfierat samkörts mot bl a patientregister och socialförsäkringsregister.

Källa: Institutet för framtidsstudier

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Veckans brott

Mer i ämnet