Sedan i onsdags är Sverige ett restriktionsfritt land. Lättnaden markerar något slags slut på den period vi varit inne i sedan tidig vinter 2020.
Men för Emma Jerkegren Olsson, sektionschef på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning, är det dock svårt att tänka att allt är över.
– Vi hoppas ju, ett försiktigt hopp att livet återvänder, säger hon.
Det var i februari 2020 som hon och hennes kollegor förstod att spridningen av det nya coronaviruset skulle få stora konsekvenser för vården. Framför allt när italienska läkare och sjuksköterskor beskrev sin verklighet.
– Då förstod vi att det skulle komma till oss när som helst, säger Emma Jerkegren Olsson.
Platsbrist innan pandemin
På Södersjukhuset hade man vid pandemins början 16 IVA-platser totalt. För få, säger Emma Jerkegren Olsson.
– Vi började som riktiga underdogs kan man säga.
På kort tid skalade man upp intensivvårdsavdelningen och fick ihop 60 platser. De fylldes på i princip direkt. Även de andra sjukhusen i Stockholm utökade sina intensivvårdsavdelningar.
Men det är inte de fysiska platserna som är det viktigaste, enligt Emma Jerkegren Olsson.
– Det hade aldrig gått utan personalen, det är de som fått betala priset för den här enormt eskalerade vården. Antalet personer som kan jobba på intensiven, som har rätt utbildning för det, är begränsat, säger hon.
PTSD hos personal utreds
Att arbeta under pandemin beskriver Emma Jerkegren Olsson som ”en enorm påfrestning”.
– Det är svårt att föreställa sig om man inte har jobbat i det.
På Högskolan Dalarna har man nyligen inlett en studie på 4000 sjuksköterskor som ska ta reda på om de drabbats av olika stressrelaterade problem inklusive PTSD, post-traumatiskt stressyndrom, efter pandemin.
– Det finns studier från SARS-epidemin där man såg en ökad risk för utbrändhet, ångest och PTSD bland vårdpersonal. Och man har sett att det är stor ökad risk för PTSD under den här pandemin också, säger Ann Rudman, Universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna.
Målet är att upptäcka symptom tidigt, innan det får långtgående konsekvenser, och ge anställda och arbetsgivare verktyg att förebygga att problem uppstår och hjälpa den som är på väg att bli sjuk.
– Om man ökar kunskapen om symptom och jobbar förbyggande så kommer man klara en framtida pandemi mycket bättre, säger Ann Rudman.