• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Bollnäs och Freluga, Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Vattnet hos vattenbolaget HelsingeVatten är otjänligt. Boenden i området uppmanas att koka vattnet före förtäring. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gävleborg.

Justitierådet: Koranbränning behöver inte innebära hat mot folkgrupp

Uppdaterad
Publicerad

Rasmus Paludan har anmälts för hets mot folkgrupp efter att han bränt koranen under påskhelgen. Tidigare anmälningar av koranbränningar har lagts ner vilket justiterådet Thomas Bull menar kan bero på en osäkerhet hos åklagare.

– Att han bara bränner koranen och vi vet att han har vissa uppfattningar om samhället tror jag att polis och åklagare ställer sig alldeles för osäkra till, det räcker liksom inte, säger Thomas Bull.

Texten har uppdaterats: I ett första läge uppgav polisen att de själva anmält Paludan. Under torsdagen uppger Jimmy Arkenheim att det är en privatperson som gjort anmälan som nu lett till att polisen utreder Paludan för hets mot folkgrupp.

Under flera dagar tog sig den svensk-danske högerextremisten Rasmus Paludan runt till flera svenska städer och brände koranen. Vilket var tillståndsgivna sammankomster. Aktionerna väckte protester som slutade i upplopp, stenkastning och 26 skadade poliser.

Helgens kravaller har lett till diskussionen om att koranbränning skulle räknas som hets mot folkgrupp, något som tidigare anmälts men aldrig prövats i rätten. Enligt justitierådet Thomas Bull så krävs det mer än en enskild gärning för att det ska falla under hets mot folkgrupp.

– Den som bränner en koran kan man tänka sig har en uppfattning om att islam inte är en bra religion, precis som om man bränner biblar eller om man bränner flaggor för att visa kritik mot ett land. Det är en vanlig gest för att vara kritisk mot någonting men det behöver inte innebära den typ utav hatiskt budskap som hets mot folkgrupp förutsätter, säger han.

Trosfriden togs bort till förmån för yttrandefriheten

Thomas Bull menar att anledningen till gärningen är det avgörande för lagen, och att enbart bränna en koran inte behöver innebära att personen hatar muslimer.

– Men tillsammans med andra symboler hade det kunnat vara tillräckligt för hets mot folkgrupp. Hade han burit en viss typ av armbindel eller haft plakat runt om sig samtidigt som han gjort det här hade det kanske sammantaget blivit hets mot folkgrupp.

Sverige har fram till 1970 haft lag om trosfrid, som ersatte den tidigare lagen om hädelsebrott. Lagen innebar att det var straffbart att genom ord eller handling kränka något som ansågs heligt. Den avskaffades då ett särskilt skydd av religionsfriheten inte ansågs motivera inskränkningar i yttrande- och tryckfriheten.

– Den togs bort utifrån en tanke om att det måste vara okej, även om det kan provocera andra, att göra saker som innebar kritik mot exempelvis religion, säger Bull.

På onsdagen anmäldes Rasmus Paludan för hets mot folkgrupp, med förhoppning om att fallet prövas i rätten.

– Vi tror att det hade varit bra med ytterligare en prövning, för vi förstår att det här väcker anstöt. Samtidigt så har vi en stark yttrandefrihet som behöver ställas mot, säger Jimmy Arkenheim, lokalpolisområdeschef i Malmö.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.