Opinionsundersökningar visar att klimatfrågan är viktig framför allt för yngre väljare. Men också där har intresset gått ner. Frågan man kan ställa sig är hur detta går ihop. Det går nästan inte en dag utan medierapportering om smältande isar, extrem torka eller kraftiga översvämningar. Klimatförändringen brukar pekas ut som en av de stora ödesfrågorna. Samtidigt minskar alltså frågans betydelse för väljarna. I den senaste undersökningen från Novus där väljarna listar sina viktigaste politiska frågor kommer miljö och klimat på nionde plats.
Globala lösningar
Uppenbart har väljarna svårt att ta till sig de alarmistiska budskapen. Eller åtminstone att sätta in dem i det sammanhang ett svenskt riksdagsval utgör. Detta i sin tur kan hänga ihop med att väljarna uppfattar klimatförändringen som ett gränsöverskridande problem som kräver globala lösningar. Det finns saker som styrker en sådan tolkning. Inför valet till EU-parlamentet 2014 var klimatfrågan högt upp på väljarnas agenda, vilket kan bero på att väljarna just uppfattade klimatet som en fråga som kan hanteras på EU-nivå. Ett svenskt riksdagsval däremot uppfattas av de flesta väljare mer som en nationell fråga.
Då, vid tiden för EU-parlamentsvalet 2014, ansåg 50 procent av väljarna att klimat- och miljöfrågan var den viktigaste politiska frågan. I den senaste undersökningen från Novus anser endast 27 procent det.
Inför höstens val är det i stället andra frågor som ligger i topp, sjukvården, skolan, invandringen och integrationen samt brott och straff.
Dåliga nyheter för MP
Det här är förstås dåliga nyheter för Miljöpartiet, som häromdagen lanserade miljö- och klimatfrågan som sin viktigaste fråga inför valet.
För de andra partierna är klimat-och miljöfrågan relativt nedtonad inför valrörelsen. I stället är det andra frågor som prioriteras, inte minst då sjukvård, lag och ordning och integrationspolitik. De stora partierna satsar det mesta av sitt krut här. De vet att ska de växa i valet måste de fokusera på de frågor som flest väljare är mest intresserade av.
Socialdemokraterna talar sällan om klimatet och verkar under regeringsåren mer eller mindre ha lagt ut frågan på entreprenad till Miljöpartiet. På den borgerliga kanten är det nästan bara Centerpartiet som lyfter frågan. Vänsterpartiet framhåller gärna sin miljöprofil, men har i den inrikespolitiska debatten mest pratat vinster i välfärden de senaste åren. Sverigedemokraterna talar så gott som aldrig klimatpolitik.
Inte spektakulärt
Mycket av den inrikespolitiska debatten om klimatet handlar av förklarliga skäl om åtgärder som kan genomföras här i Sverige. Då handlar det ofta om frågor som visserligen kan vara viktiga, men som inte tillhör de mest politiskt spektakulära. Det kan till exempel röra sig om utbyggnadstakten av laddstolpar för elbilar, hur beskattningen av bilar ska utformas eller om en vägslitageavgift för lastbilar ska införas. Regeringen pratar också gärna om vad den har genomfört under mandatperioden. Miljöpartiet framhåller ofta det så kallade ”klimatklivet”, som innebär statlig medfinansiering när kommuner satsar på olika klimatåtgärder.
Miljöpartiet lyfter också gärna fram den nya flygskatten för att försöka skapa politisk konflikt kring klimatpolitiken. Men flygskatten är redan beslutad och kommer att vara införd långt innan valet. Frågan är alltså om den kan behålla någon politisk sprängkraft in i valrörelsen.
Överens om CO2-utsläppen
Alla partier i Sveriges riksdag är idag överens om att koldioxidutsläppen är orsaken till klimatförändringen. I själva huvudfrågan finns alltså ingen konflikt. Åtgärderna de olika partierna föreslår skiljer sig dock åt. Men alla partier utom Sverigedemokraterna lägger fram olika förslag för att minska koldioxidutsläppen.
Sverigedemokraterna anser att de svenska utsläppen är så små i ett internationellt perspektiv att det inte finns skäl för särskilda åtgärder. Men inte heller de övriga partierna lägger på kort sikt fram några omvälvande förslag. En förklaring är att man inte vill skrämma upp väljarna inför valet med kraftiga skattehöjningar eller liknande förslag som riskerar att drabba väljarnas privatekonomi.
Men ett valår är alltid känsligt för oväntade och plötsliga händelser i Sverige och omvärlden. En klimatkatastrof i vårt närområde skulle snabbt kunna förändra förutsättningarna helt inför valet. Många miljöpartister minns fortfarande säldöden 1988 som banade väg för partiets intåg i Sveriges riksdag.