Känner du en man som heter Anders, är född mellan 1949 och 1962 och har gått på Handelshögskolan? Då är chansen rätt stor att han sitter i en börsbolagsstyrelse.

Hälften av alla styrelseledamöter är nämligen födda i ett spann på 13 år och Anders är det vanligaste namnet.

Dessutom har hela 27 procent gått på Handels – trots att bara 300 personer utexamineras därifrån varje år.

Ankdamm på Handels

– Det är en utbildning som är akademiskt högt ansedd. Men vi tror väl att det har mycket att göra med det nätverk som man tillskansar sig genom att studera där. Ju mer man gräver desto mer ankdamm blir det, säger Rebecca Lucander, avgående vd på stiftelsen Allbright och författare till rapporten Lika barn leka bäst, om homogeniteten i svenska bolagsstyrelser.

Den svenska koden för bolagsstyrelser rekommenderar mångsidighet och jämn könsfördelning, men nästan ingen bryr sig.

Finansmannen Sven Hagströmer, initiativtagare till Allbright, anser att det borde införas sanktioner.

– Skampåle är en väldigt bra sanktion. Att ni i medierna skriver om det är ett exempel, säger han men kvotering tror han inte på. Rekryteringen av styrelse ska förbli en ägarfråga.

85 procent svenskar

Ytterligare en aspekt av bristen på mångfald är att bara 15 procent av ledamöterna kommer från ett annat land än Sverige – och bara en procent från Asien trots att många bolag vill växa där.

En anledning som bolagen ofta uppger är att man inte vill behöva prata och skriva på engelska i styrelsearbetet. Men Rebecca Lucander ser ett annat mönster.

– Det är helt enkelt lättare att göra som man alltid har gjort när man rekryterar styrelseledamöter.

Se debatt i Aktuellt 21 i kväll mellan Peggy Bruzelius – styrelseproffs och Douglas Roos  entreprenör