Koldioxiden ska förvaras i ett slutförvar under havet. Se grafiken på hur det ska gå till. Foto: SVT

Koldioxidinfångning dyrt och riskfyllt – men kommunala bolag vill gå i bräschen

Uppdaterad
Publicerad

I den statliga miljardsatsningen Industriklivet stöttas företag som har projekt kring att fånga in och lagra koldioxid. Men tekniken är både outvecklad och dyr – och det är inte de stora industriutsläpparna som står först i kön för att ta de här riskerna, utan kommunala energibolag.

I Göteborg gör sig kommunen redo att ta emot den framtida koldioxiden i vad som kan bli Sveriges första koldioxidterminal – ett av flera koldioxidinfångningsprojekt som stöds av statliga Industriklivet.

Projektet är både världsunikt och något av en ohelig allians: Tre av Göteborgs kommunala bolag har nämligen gjort gemensam sak med olje- och gasindustrin i hopp om att få terminalen på plats i Göteborg.

Kostar runt tre miljarder

Göteborgs kommunala hamnbolag står för marken och säkerheten kring den nya anläggningen.

– Vi hoppas på att alla våra samarbetspartners i det här projektet, som är utsläppare av koldioxid, samlar in sin koldioxid – och att vi sedan samlar in allt i ett mellanlager för att sedan forsla ut det till en slutförvaring, säger Jill Söderwall, markansvarig för Cinfracap, Göteborgs hamn.

Kommunala Göteborg energi ska enligt planen bygga, äga och driva koldioxidterminalen – tillsammans med energiinfrastrukturbolaget Nordion Energi. Runt tre miljarder beräknas projektet kosta.

Men varför vill ett kommunalt bolag deläga ett så dyrt och potentiellt riskabelt projekt?

– Vi ser oss som möjliggörare, för att bidra till att minska utsläppen av koldioxid inte bara i den här regionen, utan i hela Sverige. Så här stora och komplicerade projekt är svåra för en enda aktör att hantera, där har vi en viktig roll, säger Alexandra Angelbratt, projektledare för Cinfracap på Göteborg energi.

Hur mycket kommer det att kosta göteborgarna?

– Vi är ett kommunalt bolag som verkar på ett bolagsmässigt sätt, de som vill nyttja den här anläggningen kommer också att få betala för det.

Oro över priset

En kartläggning som SVT Nyheter gjort visar att lokala energibolag dominerar bland de koldioxidinfångningsprojekt som stöds av den statliga satsningen Industriklivet. 9 av 12 företag med statsstödda förstudier eller piloter för att avskilja och lagra koldioxid är i fjärrvärrme- och avfallssektorn, och ännu fler ingår i forskningsprojekt med färdplaner och infrastrukturprojekt som det i Göteborg för tekniken. Många av dem är kommunala.

Men det finns en oro över priset och hur mycket regeringen är beredd att satsa för att få upp volymerna. Först då beräknas tekniken bli billigare. Uppskattningar hur mycket det kostar att avskilja och lagra ett ton koldioxid varierar i dag mellan 400 kronor och upp till 2 000 kronor. Det kan bli en dyr affär för den som räknar fel eller inte kan leverera.

Kommer tillräckligt många att våga satsa på det här?

– Det är klart att finns inte de ekonomiska incitamenten, så kommer inte det här att flyga. Men vi i vår arbetsgrupp fortsätter som planerat, det här ska vi fixa, säger Jill Söderwall.

Industriklivet är en statlig satsning som stödjer att svensk industri ställer om och minskar utsläppen av växthusgaser till nettonoll senast 2045 – och bidrar till negativa utsläpp efter det. Hittills har ca 1,7 miljarder kronor delats ut, varav nära två tredjedelar till Hybrit och andra projekt i gruv- järn- och stålbranschen. Knappt en halv miljard har gått till projekt för att utveckla koldioxidfångning och lagring, så kallad bio-CCS.

Källa: Ur Energimyndighetens register för Industriklivet t o m 2021-11-03

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer