– Det är inte okej. Det handlar om de som tagit emot flest asylsökande och det finns flera kommuner som måste låna pengar för att betala löner och sådant för att de inte får betalt av Migrationsverket, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.  

Kommuner som tar emot asylsökande elever har rätt till ersättning från Migrationsverket. Men när SVT Nyheter frågar 20 kommuner som tagit emot många nyanlända elever det senaste året visar det sig att det kan ta över ett år att få pengarna efter det att fakturan skickats in.  

Enligt Annika Wallenskog skapar väntan två typer av problem för kommunerna. 

– Det ena är att man ligger ute med pengarna och man tvingas fixa finansiering på annat sätt. Det andra är att man inte riktigt vet om man får täckning för de kostnader man haft, så det är osäkra fodringar också, säger hon. 

Fler anställda ska korta väntetiden 

Men enligt Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket, är det inte så konstigt att det tagit tid. 

– Med tanke på att det kom 160.000 personer, varav 35.000 ensamkommande barn, har det växt snabbt, säger han. 

För att kommunerna inte ska behöva vänta på sina pengar anställer nu Migrationsverket fler personer så att fler ärenden kan hanteras per månad.  

– Jag har stor förståelse för små kommuner. Därför har vi ökat vår förmåga från 2.000 till 11.000 ärenden och gör de här åtgärderna med mer personal för att kunna göra det här så snabbt som möjligt, på omkring tre månader, säger han.  

Vill ändra reglerna för utbetalning 

Annika Wallenskog har full förståelse för att det tar tid. Men för att underlätta för kommunerna vill SKL att regelverket för hur ersättningarna betalas ut ändras.  

– Idag har man ett regelverk som bygger på att man skickar ett underlag med en massa vidhäftade papper och det tar jättelång tid. Vårt förslag är att man ska betala ut ett preliminärt belopp.  

– Då behöver inte kommunerna ligga ute med de pengarna, och kan Migrationsverket i lugn och ro granska fakturorna, säger hon.