Sveriges ambassad i Irak stormades, påven rasar, Islamiska konferensorganisationen kräver åtgärder och svenska UD säger i ett uttalande att regeringen fördömer handlingen.

Många har reagerat kraftigare den här gången än vid tidigare koranbränningar i Sverige. Men UD:s uttalande har också mött kritik.

– Regeringen ska inte ha åsikter i frågan överhuvudtaget, säger yttrandefrihetsexpert Nils Funcke till DN.

Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, håller inte med:

– Den senaste koranbränningen var en tydlig skändning. Den ägde rum på en av de främsta muslimska högtiderna, bara några meter från en moské. Mannen rev sidor ur koranen, la bacon i den, tände eld på den och trampade på den. Det filmades och klippet blev viralt i muslimska länder.

Visar att staten inte står bakom

Det har skapat en enorm ilska i många muslimska länder.

– Därför är det inte förvånande att UD har fördömt händelsen ovanligt hårt. Att man tar avstånd visar att man har förstått allvaret, man ser att reaktionerna har stegrats.

Det är också ett sätt att markera att svenska staten inte står bakom , menar Fazlhashemi:

– I officiella kanaler i muslimska länder framstår det som att det är staten, inte polis och domstol, som ger tillstånd till koranbränningarna. Det här kan klargöra hur det ligger till.

Kvarstår frågor

Men det krävs också att företrädare för Sverige bemöter andra frågor.

– En fråga jag ofta får när jag talar med människor i muslimska länder är om Sverige även försvarar bokbålen under Kristallnatten som nazisterna gjorde sig skyldiga till. Varför tar Sverige avstånd från den men inte från att man bränner andra böcker i yttrandefrihetens namn? Även personer som inte är särskilt troende har svårt att få den ekvationen att gå ihop.